En överraskning

Julen är på kommande och så är också December månad. Imorgon knackar redan första december på dörren. Jag har märkt av en liten Julkalender-boom bland de finlandssvenska bloggarna detta år. Många har sin första bloggjulkalender detta år och det verkar som allt fler vill haka på kalender-grejjen.

Och tänka sig, så vill även jag. För en vecka sedan (ja, du läste rätt) fick jag plötsligt för mig att jag också vill ha en egen julkalender. Nu är det dags, känns det som. Kom på idén lite väl sent, men som tur är jag effektiv då det gäller.

Min kalender kommer att ha ett tema. Temat är något som ligger mig varmt och hjärtat och som avspeglar den här bloggen väldigt bra. Min julkalender kommer att handla om hundar, som ni säkert kunde gissa. Innan vi öppnar första luckan imorgon vill jag förklara tanken bakom mitt tema.

Tanken är att ni, under 24 dagar, skall få en massa tips och råd angående husdjuret hunden. Det kommer att komma tips på saker som både hunden och hundägaren behöver, saker du bör tänka på i olika situationer, aktiviteter för hunden och olika utlottningar/tävlingar. Julkalendern kommer att bestå av text, foton och videon.

Du som redan är hundägare har säkert något att hämta ur min julkalender, och du som tänker skaffa hund kommer garanterat att få många tips. Även om du inte äger en hund kan du hitta vissa intressanta luckor. Den sista luckan kommer att bli något alldeles speciellt. Tänker inte avslöja mera, du får helt enkelt klicka in dig och följa med. Vi börjar imorgon, häng med !

Guld & Gala

Nu skall jag skriva mitt inlägg om Galan. Ja, jag vet att bloggvärlden är översvämmad av inlägg om Galan just nu. Men det var en stor och fin händelse, så jag tycker faktiskt det är mer än rätt att alla delar med sig av den härliga kvällen. Även om det kanske innebär lite överkonsumtion. Jag tog inte så många bilder under kvällen, så jag har länkat hej vilt åt andra som var flitigare med kameran.

Jag skulle egentligen jobba till kl.15 på Galalördagen, men som tur var så fick jag dagen ledig. Mycket skönare så, att få fixa sig klar i lugn och ro. Jag bjöd mitt gala sällskap på lunch här hemma hos oss några timmar före vi skulle åka iväg. Vi åt lunch, drack varsitt glas skumppa, fixade hår och smink. Nästan precis så glammigt som det låter.Kring klockan sex slank vi in i stadshuset. Fick en välkomstdrink, blev fotograferade på Röda Mattan och fortsatte in till en sal där det skulle minglas. Där kunde man hitta ett flertal av Galans sponsorer med sina egna montrar. Man kunde delta i lotterier, kärleksbomba sina bloggvänner, smaka på vitamindrycker och mycket annat. Här är ett inlägg med lite bilder från mingeltimmen.

Det var också i denna stund jag träffade Daniela. Jag har blivit en trogen läsare av Danielas blogg under det senaste året, så det var jätte roligt att äntligen få träffa henne. Hon verkar vara en mycket härlig person på bloggen, men sanningen är att hon är ännu härligare i verkligheten. Det kändes genast lätt att tala med henne, trots att det var första gången vi sågs. (Jag är alltså hon med mörkblåa klänning på dessa bilder)Klockan sju gick vi en våning upp till salen där själva Galan skulle hållas. Programmet körde igång genast med Anne och Hannah som programvärdar. De hade humor med sig, var snygga på scenen och riktigt underhållande. De gav oss många skratt under kvällen. Vi fick njuta av musik från artisterna Fredrik Furu, Ronya och Ella Sanoo. Prisutdelning i 12 olika kategorier och även pris för bästa smink, hår och outfit delades ut. Här, här, här och här kan du läsa mera om allt detta.Då Galan var slut fick vi alla varsin goodiebag (klicka här och här) och sedan ställde vi oss i en limousin-kö. Limousinerna körde Gala folket på löpande band vidare till Plan B, där efterfesten var. På efterfesten stod Smith´s Burger och stekte hamburgare år hungriga galamänniskor. En speciell Galadrinklista fanns också. Se bild på det här.

På efterfesten talade jag inte med så många människor jag skulle ha velat. Tiden gick på något vis väldigt snabbt och plötsligt hade de flesta åkt hem. Det var flera bloggare jag hade tänkt tala med, men vågade inte riktigt gå fram och säga hej. Här kan du se bild från efterfesten.

Överlag var det en rolig kväll, riktigt fint ordnad av alla inblandade. Jag hoppas att det blir en gala igen nästa år. Nästa gång skall jag säga hej åt alla jag vill, vare sig jag vågar eller ej. Jag skall också ha håret löst, trivs mycket bättre så. Och så skall jag försöka få med mig sambon, det vore kul det.

Vardagens små glädjestunder

Idag har jag haft min första lediga dag av fem. Så skönt! Jag behöver verkligen det här nu, lediga dagar som verkligen är lediga.

Det bästa med lediga dagar måste väl ändå vara att man kan gå runt i pyjamas precis hur länge man vill. Precis vad jag och Bianca gjorde idag. Fram till två-tiden slöade vi på här hemma. Sedan klädde vi på oss och åkte till hundparken för att träffa våra vänner Tingeling och Molly. 

Då jag efterlyste hundvänner här på bloggen för ett tag sedan tog Tingelings och Mollys matte kontakt med oss. Tingeling och Molly är två sockersöta hundar. Mitt hjärta smälter lite varje gång jag ser dem. Deras matte är också väldigt trevlig och det är så roligt att prata med någon som har samma intresse som en själv. Idag var även deras mattes pappa med. Han och Bianca blev snabbt vänner och kastade boll tillsammans. Det var så roligt att se glädjen i bådas ögon då de lekte med varann.

Något som verkligen gjorde mig glad idag var då Bianca fick en lillajuls-gåva av dessa härliga vänner. Blev sååå glad! Något som verkligen värmer mitt hjärta är då man tänker på djuren. Jag hoppas att vi träffar Tingeling, Molly och deras matte igen. Det känns som vi kan få en riktigt fin vänskap oss imellan, både hundarna och mattarna.

Fototräning, bubbel och tapas

~Detta inlägg är ett samarbete med Morrr. ~

I söndags, dagen efter Galan kan man tro att jag sov länge och låg hemma med sjuka fötter efter en hel kväll med klackskor. Istället steg jag upp redan före klockan 10 och åkte in till stan. Det vankades bubbel, tapas och fototräning på Sokos Hotel Vaakuna.

För Brunchen stod Morrr och Zoomi Vasa. Vi fick njuta av skumppa och bakelser från Aroma Bageri samtidigt som Lena berättade om Morrrs tjänster och Zoomis fotograf Joni gav oss nyttiga fototips.

Jag hade aldrig hört talas om Morrr tidigare, vilket var en av orsakerna till att jag deltog. Den andra orsaken var att vi skulle få råd angående fotografering, inriktat speciellt på husdjur. Kändes som hela tillfället bara skrek mitt namn.

Morrr är ett företag som erbjuder en hel del tjänster som gör livet lite lättare för oss husdjursägare. Via Morrrs karttjänster kan du t.ex. hitta närmaste veterinär eller hundpark. Eller se vilka caféer i stan som tillåter hundar. Plus att du och alla andra kan recensera alla dessa olika platser. På deras hemsida kan du också läsa flera olika bloggar, tidsenliga artiklar och tips om husdjursskötsel.
Den tjänsten som jag gillade extra mycket och troligtvis kommer använda mig av i framtiden var deras Smart Petcare Advisor. En tjänst där du kan skriva in en fråga, t.ex. Min hund åt choklad. Tjänsten ger dig ett flertal pålitliga svar. Svaren kommer från en grupp professionella veterinärer i Storbritannien och går därmed att förlita sig på. Med hjälp av tjänsten får du svar på om du bör åka till veterinären genast eller om du kan sköta hunden hemma. Testa själv här, så förstår du bättre.

Joni från Zoomi berättade för oss vad man skall tänka på då man fotograferar sitt husdjur eller djur överlag. Inget jag egentligen redan visste, men bra och vettiga saker kom på tal. Som att man kan använda sig av godis eller leksaker för att få hunden uppmärksamhet, ta många bilder, ha tålamod och fram för allt låta fotograferingen gå på hundens villkor.

Morrr hittas på facebook under namnet ”Morrr” och på Instagram under namnet ”morrrpets”. Zoomi Vaasa hittas både på facebook och på Instagram under namnet Zoomi vaasa. Tack till alla arrangörer och inblandade!

Kvällsöppet hos Malin´s Foodie Living

Det händer mycket bloggrelaterat nu känns det som. Vilket bara är roligt! Trots att jag inte hunnit blogga desto mera om varken Galan eller brunchen dagen efter så kör jag på med kvällens evenemang ändå. Ikväll besökte jag nämligen Malin´s Foodie Living i Sundom. Klicka här för att komma till hennes hemsida. Jag dök upp lite senare än alla andra, eftersom jag slutade jobba samtidigt som kvällen egentligen körde igång. Men bra gick det också.

Eftersom jag kom lite senare än alla andra så missade jag de första femton minuterna. Då berättade Malin att hennes butik skall flytta in till Vasa centrum plus att hon har en tredje kokbok under arbete. Mera om det kan du läsa på Carolines blogg. Mera bilder går också att ses på Uffes blogg.

I Malins söta lilla butik fanns det ett utbud som heter duga. Där fanns mycket mera än vad jag hade förväntat mig. Tesorter i oändlighet, kaffe, mysli, mjöl, pasta, muggar, brickor, tvålar och diskborstar. Kryddor, pepparkaksformar, kökshanddukar, ätpinnar för barn och rabarberglögg. Mycket olika saker och mycket intressanta saker. 

Det som är nämnvärt är att Malin satsar mycket på ekologiskt och glutenfritt. Hon har även mycket specialprodukter, som man inte hittar så många andra ställen. Så är det något specifikt du saknar till din matlagning eller bakning, kan du troligtvis hitta det hos Malin.

Jag köpte med mig en och annan present, både åt mig själv och åt andra. Rekommenderar er att besöka hennes butik om ni har vägarna förbi, också om ni inte har. Det är värt det. Ett trevlig besök tillsammans med andra bloggare och även icke-bloggare. Tack Malin!

Vitt på marken

Natten till lördag fick vi ordentligt med snö här i Vasa. Sedan dess har det fortsatt komma. Jag är ingen älskare av vintern, kyla och snö. Nej, sommarmänniska här för hela slanten. Men till min stora förvåning så älskar jag snön som vi nu har fått. Det är så ljust, vitt, fint och vackert. Ett riktigt vinterland.

Det är inte mörkt på gården klockan fyra mera. Bianca är inte slaskig och lerig då man kommer från promenaden. Ljusslingorna i träden lyser upp så vackert. Mera energi, mera styrka.

Men så säger dom som vet sånt här att den här snön skall lämna oss snart. Så som den alltid gör, jag veet. Men grymt irriterade. Precis då jag kände att jag lämnat höstmörkret och den tröttheten bakom mig. Har mycket hellre snö och kallt än slaskigt och plusgrader.

Tre tankar och en fråga om Galan

Det kommer att andas mycket gala, glamour och glitter här ett tag framöver nu. Jag har mycket jag vill säga efter helgen som varit, men vi tar det i små steg. Några tankar som föddes i mitt huvud under kvällen tänkte jag nu dela med mig av.

Jag är riktigt dålig på att mingla. Det märktes ju väl och tydligt då det var mingel som gällde första timmen. Vi kände oss lite som två yra höns som inte visste var vi skulle stå eller vart vi skulle gå. Det betyder däremot inte att vi inte hade roligt. Det hade vi nog ändå. Är riktigt imponerad av de som bara kan gå fram till alla, skaka hand, presentera sig och få samtalet att flyta på. Jag är inte riktigt där än, men övning ger färdighet sägs det. Så kanske jag är en riktig mingel drottning på Galan 2019.

Det finns massa bloggar jag inte har läst. Måste medge att det var mycket människor jag inte kände igen, vilket betyder att det fortfarande finns massa fina bloggar här ute jag inte läst. Den finlandssvenska bloggvärlden har verkligen exploderat det senaste året, vilket är helt fantastiskt.

Allt är möjligt, det bevisar verkligen duktiga Maria och Ida-Marie. Jag är otroligt imponerad av dessa tjejer. Det vi fick se och uppleva under kvällen var helt otroligt. Och att dessa två tjejer står bakom allt är inget annat än imponerande. Ni skall verkligen ge er själva och ert team en klapp på axeln. Ni fixade en otroligt fin och lyxig kväll för oss alla. Tack för att jag fick delta i er Gala!

Och slutligen en fråga, något jag själv funderade mycket på under Galan. Min blogg kan klassas som en ”liten” blogg, vilket gör att man funderar mycket på om någon ens vet vem man är. Även jag såg flera personer på galan som jag inte kände igen, förrän jag kom hem och såg deras blogg. Först då kunde jag koppla ihop personen med bloggen. Så nu vill jag fråga dig, utav rent intresse, om det var så att vi inte talades vid under Galan, Såg du mig? Visste du vem jag var? Eller vet du först nu vem jag är, då du ser min blogg?

Dagen efter galan

Igår var dagen då det äntligen var dags för Galan 2015. Dagen var rolig, kvällen var fantastisk och ännu idag har det varit en härlig dag. Känslorna är många och orden jag skulle vilja dela med mig av ännu flera. Men ikväll tänker jag endast visa er en bild på mig och mitt sällskap på röda mattan. Jag ger er mina ord om galan en annan dag, just nu vill jag bara vara och njuta av den härliga känslan jag har i kroppen.

Vill du läsa mera om Galan just precis i detta ögonblick kan jag varmt rekommendera dig att gå in på facebook gruppen Finlandssvenska Bloggare, där finns massa inlägg som beskriver gårdagen från början till slut.

Om du ser mig på galan

Nu är det inte många dagar, eller skall vi säga timmar, kvar till Galan 2015. Ingen kan väl ha missat, men om någon ändå har så är det alltså Gala i stadshuset imorgon. Dit jag och många andra är påväg.  En blogg- och nöjesgala.

Jag ser sjukt mycket fram emot det här, även om jag inte ens var säker på om jag skulle gå först. Men då jag fick min bästa vän som avec blev allting mycket roligare. Vännen jag tar med mig är ett härligt, spralligt och socialt energiknippe. Helt tvärtemot mig, som ofta blir blyg och tillbakadragen i stora grupper. Så jag tänker att det blir en perfekt kombo, att ha med henne som lättar upp stämningen där i min blyghet.

Så om du ser mig på Galan, var inte rädd för att komma fram och säga hej. Det får du mera än gärna göra. Jag skall försöka våga göra detsamma, även om det känns lite nervöst att träffa så många nya människor. Lite nervöst, men såklart mycket roligt. Om jag kommer fram och säger hej men verkar lite klumpig så är det bara så jag kan bli då jag är lite nervös. Jag är nog egentligen en ganska trevlig typ. Nu då jag marknadsfört mig själv så bra, så hoppas jag vi ses på Galan. Tjoho.

Bildkälla.

Jag saknar dig

Ikväll satt jag och bläddrade igenom lite gamla foton. Bianca som valp, förra midsommaren, bloggträffar och foton från förra vintern dök upp. Bland dessa bilder dök givetvis också min vän upp, min vän som inte finns längre. Julia. Vår älskade lilla Julia.

Som jag nämnde i ett tidigare inlägg stängde jag av tankarna på henne en dryg vecka efter att hon lämnat oss. Kan låta kallt, konstigt och fel. Men jag klarade inte annat. Jag bröt ihop var och varannan dag. Grät på nätterna så jag fick börja morgonen med att kyla ner ögonlocken. Jag var arg, ledsen och helt tom i hjärtat. Det blev för tungt.

Det som gjorde mig mest arg var att en stor del av omgivningen inte förstod vad jag gick igenom. De förstod inte att jag hade mistat min bästa vän och att jag varken ville tala om det eller höra om det. De förstod inte att varenda dag var en kamp att ta sig igenom och att minsta lilla hundskall kunde få en ur balans.

Att se bilder på henne, som jag gjorde ikväll. Det får mig givetvis att ofrivilligt sätta tankarna på on knappen igen. Tomheten kommer krypande och det jag trodde var en mardröm visar sig vara sanning. Plötsligt känns allting lika tungt idag, en månad senare, som det gjorde då.

Kvällen vi lät vår prinsessa springa vidare till gröna ängar, är en kväll jag alltid kommer att minnas. På gott och ont. Det var utan tvekan den tyngsta kvällen jag haft i hela mitt liv. Vi gjorde rätt beslut där och då, det är jag väl medveten om ännu idag. Men det gör det inte lättare.

Jag önskar att jag bara kunde få träffa henne en liten stund. Berätta för henne hur mycket jag älskar henne och saknar henne. Se att hon har det bra och krama henne. Jag vill bara krama henne. En liten stund. Snälla.