Ta mig tillbaka

Vilken härlig helg vi hade ute på stugan. Vi njöt och Bianca njöt. Vädret var vackert och allt var precis så bra som det bara kunde vara. Vi sov länge och mycket, åt massa godsaker och badade bastu. Samma liv som vi alltid lever där ute.

Bianca hoppade gladeligen runt på holmen och man kunde tydligt se lyckan i hennes ögon. Hon älskar att vara utomhus och där ute får hon vara det nästan dygnet runt. Sambon och Bianca vågade sig till och med i vattnet, men jag nöjde mig med att känna på vattnet lite försiktigt med tårna. Bianca plaskade mest i strandskvalpet, vilket hon tycker är så kul. Som ett barn som man får be komma upp ur vattnet för att hon inte skall få för kallt.

Jag älskar att fotografera där ute. Vart man än vänder kameran har man en fantastisk bakgrund. Bianca har lärt sig att man kan få en godbit om man sätter sig fint framför kameran, så hon hoppar frivilligt upp på alla stenar och poserar snällt då jag tar fram kameran. 

Då vi skulle åka hem på söndagen hade jag en sådan klump i magen. Jag ville inte. Jag ville stanna där ute. Utan jobb, utan måsten. Bara ledigt och semester. Vi hann bara hem innan jag bad sambon att ta mig tillbaka dit ut. Ta mig tillbaka var allt jag kunde tänka. 

Men nu är vi hemma igen och det är endast en dag kvar av arbetsveckan. Vi förbereder oss inför midsommar och väntar på helgen. Huset är städat och matinköpen planerade. Gräset är klippt och gästsängarna är bäddade. Imorgon får vi midsommargäster som stannar hos oss hela helgen. Så vi har definitivt något att se fram emot. Med lite blandade bilder från helgen önskar jag er alla trevlig midsommar redan nu och tar en liten paus härifrån. Njut och ha det gott! Skären Red (5)Skären Red (8)Skären Red (6)Skären Red (11)Skären Red (1)Skären Red (13)Skären Red (12)Skären Red (10)Skären Red (15)Skären Red (16)Skären Red (17)Skären Redi.

Besök av en hundmassör 

Inlägget är i samarbete med LillyLee’s.

Då Bianca rehabiliterades efter sin slipped tendon (kinnervika, sheltiehäl) operation gick vi regelbundet på simning och massage. Det var en bra rehabiliteringsform och Bianca gillade det, speciellt massagen. I samband med att Biancas rehabilitering gick mot sitt slut stängde även hundsimmet vi gick på. Ända sedan dess har jag tänkt att vi borde hitta en ny massör att börja gå hos. Jag har haft lite svårt att hitta någon hundmassör här vi bor. Men nu på senare tid har jag kommit över flera hundmassörer här i nejden, bland annat Joella på LillyLee’s. Joella studerar för tillfället till hundmassör och erbjöd sig att komma hem till oss och massera Bianca. 

Joella kom hem till oss en söndagseftermiddag. Jag och Joella hade träffats tidigare, men detta var första gången hon och Bianca träffades. Bianca älskar oftast alla nya människor hon träffar, Joella var inget undantag. Jag märkte genast att hennes lugna sätt och bemötande hade en positiv inverkan på Bianca. 

Före själva massagen fick jag fylla i ett papper med några korta frågor om Bianca och hennes hälsotillstånd. Sedan började Joella sakta känna igenom Bianca och introducerade massagen, i Biancas egen takt. Till en början var Bianca lite skeptiskt till att lägga sig ner, så hon fick stå. Efter en stund tyckte hon ändå det kändes okej att ligga på sida. Joella var väldigt anpassningsbar och gjorde det som kändes bäst för Bianca. Ville hon stå så fick hon det och behövde hon ta en paus så fick hon det också.

Precis som tidigare då vi gick på massage, så tog det ett tag innan Bianca kunde slappna av och verkligen njuta. Då Joella hade masserat Bianca en god stund lade hon sig ner och slöt ögonen. Hon slappnade av och njöt. Det var så härligt att se. Det värmde mitt mattehjärta. Det är precis sådana här stunder jag vill ge min hund. 

Att Joella har egna hundar och överlag är van med att hantera hundar märktes tydligt. Hon fick Bianca snabbt att känna sig trygg och tog allting i Biancas egen takt. Hon anpassade massagen till Biancas behov, men också vilja. Joella fick också mig att känna mig trygg, vilket givetvis är något som jag som hundägare uppskattar. Hon svarade på alla mina frågor och det märktes att hon visste vad hon höll på med och satt på väldigt mycket kunskap. 

Frågan som säkert många av er nu ställer er och som även jag ställde Joella, varför skall man massera sin hund? Dels kan det vara en del av rehabilitering, så som det var för mig och Bianca till en början. Massage kan också göras för att förebygga skador och ge hunden avslappning. Jag tycker egentligen att Joella sammanfattade svaret på frågan väldigt bra då hon sade, – Vi människor tar också hand om våra egna kroppar, varför skulle vi inte ta hand om hundens på samma sätt? 

Att Joella kom hem till oss och utförde massagen upplevde jag som positivt. Bianca fick vara hemma i en trygg bekant miljö och fick ligga på sin favoritmatta i huset. För många hundar kan det kanske vara lite skrämmande att det kommer en främmande person och klämmer på en, då kan det underlätta att få vara i sitt eget trygga hem. 

Efter massagen gick Bianca och lade sig en bit bort och jag och Joella böt ännu några ord med varann. Då det var dags för Joella att åka hem gick en lite trött Bianca gladeligen fram för att säga hejdå. Resten av dagen samt följande dag fick Bianca ta det lite lugnare och vi gjorde som vi blev tillsagda och gick fler och kortare promenader. 

Nu under studietiden masserar Joella för ett förmånligt pris och kommer dessutom hem till er. Om du är intresserad av massage för din hund eller har några frågor kan du kontakta Joella genom hennes facebooksida, klick.

IMG_3732

Härliga dagar

Idag har vi haft Biancas vän Tilda på besök här hos oss. Tilda kom redan imorse då hennes matte och husse skulle åka och jobba. Vi har varit ute på gården och njutit av vädret nästan hela dagen. Bianca älskar verkligen att vara ute och skulle bo på vår gård om hon fick. Hon kan ligga på gräset och njuta i timtal. Tilda var däremot lite skeptisk till vår gård och höll mest till på terrassen. Jag passade på att pyssla lite i trädgården så medan hundarna fick sin dagliga dos utomhusvistelse.

Tilda åkte precis hem och nu skall jag göra mig redo för jobb. Har kvällsskift på mitt andra jobb ikväll, vilket faktiskt skall bli riktigt kul. Det är länge sedan jag jobbat skifte, och jag märker nu hur mycket jag saknat det. Jag mår så bra av variationen dessa två jobb ger mig, både gällande arbetsuppgifter och tider. Imorgon är det dags för skolavslutning här i Vasa, dit jag som läroavtalsstuderande också är inbjuden. Kanske kommer jag känna mig lite vilsen där bland alla vanliga studerande, men kände att jag ville delta ändå. För att få ett avslut och kunna bläddra vidare. Bläddra framåt och in i ett nytt kapitel. img_5916.jpg

Vem får ta hand om henne? 

Då jag skriver blogginlägg inspireras jag ofta av någon fråga jag fått, som jag känner att jag vill utveckla svaret på. Det gäller även för det här inlägget.

” Är det bara din mamma som får ta hand om Bianca, eller? ” 

Då jag fick frågan log jag lite grann och svarade ganska snabbt, Ja. För er som missat det så är alltså min mamma Biancas uppfödare och även lycklig ägare till Biancas mamma. Så det faller sig ganska naturligt för mig att lämna henne där om vi behöver hundvakt. Dock bor min mamma 400 km ifrån oss, vilket ibland kan vara lite knepigt. För det mesta har det ändå löst sig bra, min mamma är väldigt flexibel och hjälpsam då det gäller det mesta, speciellt då det kommer till Bianca. IMG_9163IMG_9190I och med avståndet skulle det ju vara bra att ha någon man litar på lite närmare. Och det har vi nog egentligen. Vi har nog flera vänner  och bekanta som jag vet att skulle ta emot henne med öppna armar och som jag skulle lita på. Vilket i alla fall är viktigt för mig, att jag själv känner mig trygg med platsen där jag lämnar henne.

Att låta min mamma sköta henne är väl mest frågan om min egen bekvämlighet. Plus att jag vet att mamma sköter Bianca precis som om hon vore hennes egen. Bianca känner sig också som hemma hos min mamma, det är en trygg punkt för henne. På så vis även en trygghet för mig. Hon har ju spenderat de första två månaderna av sitt liv i mammas hus och gård, så det är hennes andra hem man man säga. Bianca älskar att springa i mammas hundhage och leka med mammas hundar.

En annan bra sak med att ha hundens egna uppfödare som hundvakt är att om hunden ställer till med något hyss eller är jobbig att sköta, då kan man bara säga som jag brukar säga – Det är din egen uppfödning. 

Vår vecka hittills

Vilken produktiv tisdag vi har haft idag. Jag och Bianca steg upp redan kring åtta, åt frukost och skällde ut en fasan som stod och tittade på vår gård. Fasanen brydde sig inte märkbart över Biancas utskällning, men hon försökte tappert få den att reagera.  Där stod de på varsin sida av staketet och diskuterade. Då fasanen och Bianca hade rätt ut sitt så åkte jag iväg och uträttade en massa ärenden. Köpte mig bland annat nya arbetsskor, svängde in via läroavtalsbyrån med lite blanketter och åkte via jobbet för att öva på en del behandlingar inför de kommande yrkesproven. 

På eftermiddagen gick jag och Bianca en uppfriskande eftermiddagspromenad. Vädret är verkligen härligt just nu, det doftar vår i luften. Älskar det! Enda minuset är att det är så lerigt överallt. Som hundägare är nog detta den värsta årstiden, hos oss får vi i alla fall tvätta tassarna efter varje promenad och lite där imellan. 

Nu ligger Bianca nöjt och vilar och jag skall åka iväg till gymmet. Imorgon har vi bloggkväll på jobbet, så jag börjar lite senare än normalt. En bra vecka hittills. Riktigt bra. 

img_5053.jpg

Ut över isen

Igår på eftermiddagen kom vi hem från stugan. Det var otroligt fint där ute. Så fint att man helt glömde bort att det faktiskt är lite vinter ännu. Gick ut i t-shirt och funderade varför det kändes så kallt. Vi gjorde absolut ingenting, jag läste inte ens tidningarna jag hade med mig. Vi njöt av att bara vara och så gjorde även Bianca. Hon trivs, precis som mig, väldigt bra där ute.

Vanligtvis åker vi ut med båt eller snöskoter, eftersom det inte finns någon bilväg dit. Men den här gången åkte vi ut med sparkkälke. Vi packade med oss det vi behövde i våra ryggsäckar och tog vattendunkarna på en pulka.

Jag kan erkänna att jag var ganska nervös innan vi åkte ut. Dels för att jag har har otrolig respekt för vatten och även isarna, vilket man självklart skall ha. Respekten består även till stor del av rädsla. Min sambo har dock väldigt bra koll på isarna, så jag litar på honom. Han mäter alltid isens tjocklek och vet var man kan röra sig. Jag vet att han inte skulle låta oss gå där han är det minsta osäker. Då jag själv fick se hur tjocka isarna faktiskt var där ute så blev jag också lite lugnare.

Jag var även lite nervös för hur det skulle gå att åka sparkkälke med Bianca. Hon är ju en vallhund och vill valla det mesta som rör sig. Men det gick jättebra, återigen får jag vara väldigt stolt över henne. Hon sprang väldigt fint i koppel bredvid kälken. Nu då vi vet att det fungerade bra även på detta sätt, så kan vi göra om det. Nästa vinter alltså, vårt nästa färdmedel detta år blir nog båten.

Obs, på bilden där ni ser öppet vatten så står vi på land. Så mamma, du kan vara helt lugn. img_5012img_5017img_5016img_5014.jpgimg_5020

Värdefull familjetid

Godmorgon, här har vi nyss ätit frukost och skall strax gå ut på en promenad. Jag är ledig idag och då husse slutar jobbet skall vi åka ut till stugan. Vi har inte varit där sen i somras, så det skall bli skönt att åka ut. Även om det just nu känns lite stressigt att börja packa ihop allting, då det enda jag ser är allt jag borde få gjort i studieväg under helgen. Då jag väl kommit in i ett bra flow gällande någonting, så har jag svårt att släppa det innan det är klart. Men det gör väl bara gott att tvingas släppa taget ibland, antar jag.

Bianca ligger i min famn och vägrar gå ner. Hon tycker såklartinte om då jag är borta flera dagar mitt i veckorna, vilket jag varit nu då jag har haft mera närvarodagar i skolan. Detta är väl hennes sätt att säga att nu är det dags för mig att stanna hemma ett tag. Det viktigaste för mig är att Bianca har det bra trots att vi har mycket på gång, hon måste alltid komma i första hand. Den här veckan har det verkligen löst sig bra då Charlies matte och husse bott hos oss och varit här med henne varje dag. De har gått promenader med henne, myst, lekt och haft det riktigt bra tillsammans.

Den här helgen går ut på att vara tillsammans och umgås, alla tre. Inget jobb, inga studier, inga måsten. Bara familjetid, värdefull familjetid.img_4538