Växter som är giftiga för hundar

Idag vill jag tipsa er om ett blogginlägg jag råkade läsa för ett tag sedan. Bloggen var för mig helt okänd och kanske hade jag inte heller klickat mig in på den bloggen just då, om det inte vore för rubriken. Blogginlägget heter ”Växter som är giftiga för hundar och katter” och finns att läsa på bloggen Bland Rosor och Fräken, klicka här att komma till inlägget.

Jag måste erkänna att detta är inget jag har speciellt bra koll på. Då Bianca var valp så plockade jag bort alla blommor, bara för att vara på säkra sidan. Och för att inte ha mull runt om i hela lägenheten. I dagens läge bryr hon sig inte om andra växter än gräset på gräsmattan ibland. Så jag lärde mig verkligen mycket nytt då jag läste inlägget, till exempel har jag faktiskt inte känt till att tulpaner är giftiga för hundar. Visste du det? Skrämmande nog så listas nästan alla de blommor vi har här hemma. Garderobsblomma, fredskalla och gullranka, för att nämna några. Alla de är giftiga för hundar. Att julstjärnor, hyacinter och påskliljor är giftiga kände jag dock till.

I inlägget tas även upp växter som är giftiga för katter. Nu har vi inte någon katt, men jag kan tänka mig att katter tuggar och smakar mera på blommor än vad hundar gör. Så som kattägare är detta säkert något man bör ha bra koll på. Säkert finns det även hundar som gillar att smaka på hemmets blommor, speciellt valpar.

Så dagens tips till hund- och kattmänniskor, Läs och Lär!

Min älskade själsfrände

Inlägget är i samarbete med IVAR energy.

Då Susanne från IVAR energy besökte oss i början av året gjorde hon en djurkommunikations-session med mig och Bianca, inlägget om själva träffen kan du läsa här. I det förra inlägget delade jag inte med mig så mycket om vad Susanne faktiskt fick fram från sessionen vi hade, själva kommunikationen. Som jag redan nämnde i förra inlägget blev det för mig personligen en väldigt känslosam och intensiv stund. En del av det som kom fram är därför sådant jag vill hålla för mig själv, men en liten del vill jag dela med mig av här också.

Susanne berättade för mig att Bianca var fundersam över hur min mamma mådde och att hon gärna ville åka och hälsa på henne. Min mamma låg just då hemma med en kraftig förkylning och det var ett tag sedan vi träffade henne och hennes hundar. Att Bianca funderar på min mammas välmående och vill träffa henne, bekräftar det jag hela tiden sett med egna ögon. Hur mycket hon tycker om min mamma, hennes uppfödare, och hur bra hon trivs där hos henne.

Det kom även fram att Bianca önskar sig en kompis i vardagen, vilket jag länge känt av. Bianca är en social hund som älskar att vara omringad av kompisar och familj. Hon har kompisar, men ingen kompis i vardagen som så. Att jag inte kan ge henne det nu medsamma skaver lite i mitt hjärta, men då vi har möjlighet skall vi nog ge henne någon form av kompis här hemma. Tills dess får vi försöka träffa andra vänner så ofta vi kan.

Det som värmde mitt hjärta allra mest och det som fick mig att känna tårarna bränna bakom ögonlocket var då Susanne flera gånger poängterade hur stark min och Biancas relation är. Hon såg att vi var en, att vi hörde ihop och att vi troligen även levt ett liv tillsammans före detta. Hon såg klart och tydligt hur mycket Bianca betyder för mig och även hur mycket jag betyder för Bianca. Allt vi är varandras allt.Jag har alltid, ända sedan dag ett, känt ett otroligt starkt band till Bianca. Jag har svårt att sätta ord på det, men det är inte som ett vanligt band du har till ett husdjur som är dig kärt. Det har alltid varit annorlunda. Speciellt. Jag vet inte om det har att göra med att jag hade henne i mina händer då hon endast var ett par minuter gammal eller om det har att göra med att jag hade väntat på henne så länge, att hon var så efterlängtad. Eller är det kanske så att detta inte är första gången vi lever sida vid sida. Jag är väldigt öppen för det andliga och så även öppen för den tanken.

Jag blev väldigt rörd och tagen av att få höra då Susanne berättade hur Bianca känner för mig. Att hon lever för mig, så som jag lever för henne. Att känslorna är ömsesidiga. Det kändes på något sätt som att mitt och Biancas band stärktes ännu mera. Om det är ens är möjligt. Jag har känt och vetat att Bianca älskar mig så som jag älskar henne, men att få det i ord på det sättet kändes värdefullt för mig. För precis som Susanne sade, så tycker vi människor att kommunikation skall ske med ord. Det är ord vi förstår oss på och det är gärna ord vi vill ha. Jag har hört, sett och förstått allt det här som Susanne berättade. Men då jag fick höra det med ord blev det på något sätt ännu mera verkligt.

Som matte finns det stunder då man tvivlar på sig själv, man tror att man inte räcker till. Efter att fått höra Biancas ord genom Susanne, insåg jag plötsligt att jag har ingen orsaka att tvivla på mig själv. Jag gör allt för henne och lite till. Jag är den bästa matten för henne och det måste jag börja inse. Det var även något som Bianca försökte få fram genom Susanne, att jag måste börja tro på mig själv. Tro på att jag kan. Inte bara som matte, utan överlag i vardagen och i livet. Jag måste sänka kraven på mig själv och tillåta mig att göra misstag, något jag kämpar med dagligen.

Mitt och Biancas möte med Susanne är något jag kommer bära med mig med värme och minnas med glädje. Något jag är tacksam för. Så otroligt tacksam. Jag är väldigt öppen för alternativa behandlingsformer, men jag blev ändå förvånad över hur mottaglig jag var och hur det faktiskt påverkade mig. Det var en fin upplevelse som gav mig så mycket mer än jag någonsin trodde det skulle göra. Tack!

Vår vecka hittills

Vilken produktiv tisdag vi har haft idag. Jag och Bianca steg upp redan kring åtta, åt frukost och skällde ut en fasan som stod och tittade på vår gård. Fasanen brydde sig inte märkbart över Biancas utskällning, men hon försökte tappert få den att reagera.  Där stod de på varsin sida av staketet och diskuterade. Då fasanen och Bianca hade rätt ut sitt så åkte jag iväg och uträttade en massa ärenden. Köpte mig bland annat nya arbetsskor, svängde in via läroavtalsbyrån med lite blanketter och åkte via jobbet för att öva på en del behandlingar inför de kommande yrkesproven. 

På eftermiddagen gick jag och Bianca en uppfriskande eftermiddagspromenad. Vädret är verkligen härligt just nu, det doftar vår i luften. Älskar det! Enda minuset är att det är så lerigt överallt. Som hundägare är nog detta den värsta årstiden, hos oss får vi i alla fall tvätta tassarna efter varje promenad och lite där imellan. 

Nu ligger Bianca nöjt och vilar och jag skall åka iväg till gymmet. Imorgon har vi bloggkväll på jobbet, så jag börjar lite senare än normalt. En bra vecka hittills. Riktigt bra. 

Ut över isen

Igår på eftermiddagen kom vi hem från stugan. Det var otroligt fint där ute. Så fint att man helt glömde bort att det faktiskt är lite vinter ännu. Gick ut i t-shirt och funderade varför det kändes så kallt. Vi gjorde absolut ingenting, jag läste inte ens tidningarna jag hade med mig. Vi njöt av att bara vara och så gjorde även Bianca. Hon trivs, precis som mig, väldigt bra där ute.

Vanligtvis åker vi ut med båt eller snöskoter, eftersom det inte finns någon bilväg dit. Men den här gången åkte vi ut med sparkkälke. Vi packade med oss det vi behövde i våra ryggsäckar och tog vattendunkarna på en pulka.

Jag kan erkänna att jag var ganska nervös innan vi åkte ut. Dels för att jag har har otrolig respekt för vatten och även isarna, vilket man självklart skall ha. Respekten består även till stor del av rädsla. Min sambo har dock väldigt bra koll på isarna, så jag litar på honom. Han mäter alltid isens tjocklek och vet var man kan röra sig. Jag vet att han inte skulle låta oss gå där han är det minsta osäker. Då jag själv fick se hur tjocka isarna faktiskt var där ute så blev jag också lite lugnare.

Jag var även lite nervös för hur det skulle gå att åka sparkkälke med Bianca. Hon är ju en vallhund och vill valla det mesta som rör sig. Men det gick jättebra, återigen får jag vara väldigt stolt över henne. Hon sprang väldigt fint i koppel bredvid kälken. Nu då vi vet att det fungerade bra även på detta sätt, så kan vi göra om det. Nästa vinter alltså, vårt nästa färdmedel detta år blir nog båten.

Obs, på bilden där ni ser öppet vatten så står vi på land. Så mamma, du kan vara helt lugn. 

Värdefull familjetid

Godmorgon, här har vi nyss ätit frukost och skall strax gå ut på en promenad. Jag är ledig idag och då husse slutar jobbet skall vi åka ut till stugan. Vi har inte varit där sen i somras, så det skall bli skönt att åka ut. Även om det just nu känns lite stressigt att börja packa ihop allting, då det enda jag ser är allt jag borde få gjort i studieväg under helgen. Då jag väl kommit in i ett bra flow gällande någonting, så har jag svårt att släppa det innan det är klart. Men det gör väl bara gott att tvingas släppa taget ibland, antar jag.

Bianca ligger i min famn och vägrar gå ner. Hon tycker såklartinte om då jag är borta flera dagar mitt i veckorna, vilket jag varit nu då jag har haft mera närvarodagar i skolan. Detta är väl hennes sätt att säga att nu är det dags för mig att stanna hemma ett tag. Det viktigaste för mig är att Bianca har det bra trots att vi har mycket på gång, hon måste alltid komma i första hand. Den här veckan har det verkligen löst sig bra då Charlies matte och husse bott hos oss och varit här med henne varje dag. De har gått promenader med henne, myst, lekt och haft det riktigt bra tillsammans.

Den här helgen går ut på att vara tillsammans och umgås, alla tre. Inget jobb, inga studier, inga måsten. Bara familjetid, värdefull familjetid.

Om dygnets få timmar

Jag har inte glömt er eller det här forumet, men är inne i en riktigt intensiv period just nu. Förra veckan var jag två dagar i Tammerfors och denna vecka samma sak, sitter faktiskt på hotellrummet i Tammerfors även nu i skrivande stund. Då jag är hemma så jobbar jag och studerar. Massa studier just nu. Min lediga tid går givetvis åt Bianca och sambon.

Trots att det är en period med många bollar i luften och långa dagar så känner jag mig väldigt tillfreds. Nöjd med situationen. Om alltid går som det skall så är jag klar kosmetolog om en månad, då har jag två år av läroavtalsstudier bakom mig och en massa nya möjligheter framför mig. Jag tycker om när det händer saker och fram för allt då jag känner att jag utvecklas och lär mig nya saker. Allt detta kommer vara så värt det i slutändan, det känner jag redan nu och det är dels det som får mig att fortsätta kämpa.

Till min glädje och lättnad har Biancas husse varit ledig ett par veckor och varit hemma med henne. Det har underlättat massor för mig, jag har verkligen kunnat sätta tid och fokus på mina studier. Imorse då jag åkte hemifrån lämnade jag Bianca hemma med sin kompis Charlie. Charlie och hans familj bor hos oss några dagar då deras lägenhet renoveras. Min lilla gudson på knappa två månader, katten Charlie och hans husse och matte har tagit så väl om Bianca den här veckan då jag och sambon jobbat. Det har varit skönt att veta att Bianca haft sällskap om dagarna.

Men så att ni vet, så håller inte bloggen på att dö ut. Dygnets timmar räcker helt enkelt inte bara till allting, även om man så gärna vill. Ni får dock gärna komma med önskeinlägg eller liknande, nu då jag själv inte har så mycket tid att fundera på ämnen att skriva på. Nu skall jag sticka ner näsan i studiematerialet igen och återkommer då jag hinner.

 

Giftigt för din hund del 7

EKOLLON

Ekollon innehåller stora mängder tannin, vilket är frätande och orsakar inflammation i mag- och tarmkanalens vägar. Det kan även skada njurarna och levern. Symptom kan vara kräkningar, diarré, hundar verkar slö och slutar äta. Ofta är de första symptomen magsmärtor, trötthet och att hunden slutar äta. Det övergår sedan till förstoppning följt av diarré. Kan leda till dödsfall.Källa: här, här, här och här. Bildkälla: här.

Om att få sin valp rumsren

Något som kan kännas jobbigt då man har valp är det eviga kissandet inomhus. Hur snabbt en valp blir rumsren beror till viss del på ras har jag märkt, men även på dig som ägare. Hur motiverad och aktiv du är gällande valpens rumsrenhet. Valpen vet inte att man inte skall kissa inomhus om du inte lär den. Hur snabbt den lär sig är väldigt individuellt.

Sheltisar sägs vara ganska långsamma med att bli rumsrena, vilket jag kan hålla med om. Bianca var kring åtta månader då hon var något sådär rumsren, trots att jag var aktiv med att gå ut med henne. Då blev hon dock sjuk, så det ställde till det lite grann.

En gammal metod är att skälla på hunden då den gör ifrån sig inne eller att trycka ner hundens nos i det den gjort. Detta är enligt mig en gammal, urdålig och hemskt metod, så jag tänker inte ens gå desto mera in på det. Istället är jag av åsikten att man bör träna hunden att bli rumsren på ett positivt sätt. Inte skäller man på en bebis som gör sina behov i blöjan heller, så varför göra det på en valp. 

Några grundregler att komma ihåg är att valpen oftast behöver kissa genast efter att den sovit, lekt och ätit. Bär ut din valp då den vaknat, lekt en stund och när den ätit. Man kan försöka rasta valpen på samma ställe om möjligt, då är det lättare för valpen att förstå vad den skall göra. Helst ett ställe utan distraktioner, så att valpen kan koncentrera sig på vad den skall göra. Då valpen gör sina behov, beröm massor. Duktig, bra, fin hund – alla fina ord och glada miner du har! Personligen använde jag mig även av godis som belöning då Bianca gjorde ifrån sig utomhus, vilket fungerade bra. Jag bar alltid ut Bianca, eftersom en valp inte kissar i din famn, på så sätt kan du försäkra dig om att du hinner ut och att inte valpen kissar på tambursmattan då du sätter på dig skorna. Rumsrenhet tar tid, ha tålamod!

Kom ihåg:

• Rasta valpen efter sovstund, lek och mat
• Bär ut valpen
• Beröm
• Ge det tid!
• Kom ihåg tipset jag gav i det här inlägget, klick. 

Hon kommunicerade med Bianca

Inlägget är i samarbete med IVAR energy.

För ett tag sedan hade vi besök av Susanne från IVAR energy. Jag och Susanne hade endast haft mejlkontakt och aldrig träffats personligen innan detta, men jag möttes genast av en väldigt varm person. En väldigt godhjärtad och varm person var det första jag tänkte. Susanne kom till oss för att utföra en djurkommunikations-session på Bianca. Mitt intresse för djurkommunikation och djurhealing kom egentligen då Bianca började matvägra, då slog tanken mig första gången. Eftersom jag då funderade väldigt mycket på hur hon mår och om hon försöker säga mig något som jag inte ser eller inte förstår. Att jag sedan råkade komma i kontakt med Susanne har jag en vän att tacka för.Jag kan inte påstå att jag egentligen visste vad sessionen skulle gå ut på, så lite nervös och spänd var jag nog till en början. Bianca välkomnade Susanne till oss och jag märkte genast att Bianca tog efter av Susannes inre lugn. Annars kan Bianca vara ganska vild och upp i varv då vi får besök, men det var hon inte nu.

Vi satt på golvet alla tre och Susanne berättade för mig vad Bianca visade och berättade för henne. Bianca visade upp några av sina leksaker och gick mellan mig och Susanne innan hon sedan lade sig ner på golvet. Det som kom fram var saker som förvånade mig, saker som jag nog visste men inte riktigt hade reflekterat över och saker som värmde mitt hjärta något enormt. Hur en djurkommunikations session går till och vad man känner är nog väldigt individuellt. Jag kände mig väldigt delaktig i detta och för mig personligen blev det en rätt så intensiv och känslosam stund, vilket jag inte var helt förberedd på.

Om du själv är intresserad av djurkommunikation, djurhealing eller healing för dig själv så kan du läsa mera på IVAR energys sida här. Susanne arbetar med både djur och människor och har också många andra tjänster hon erbjuder. Bland annat Balansering och Auratransformation. IVAR energy hittas även på Instagram här.Susanne har även ganska nyligen startat en ideell organisation tillsammans med sin man som heter ”Family Earth”, hemsidan hittas här. På Family Earths Instagramsida beskriver de sig såhär : ” Med Family Earth hoppas vi på att nå ut till många människor för att informera och inspirera. Informera om vad som händer runtom i världen och vad var och en av oss kan göra för att bidra till en bättre värld. Inspirera till en önskan om att vara delaktig i en mer hållbar och vänlig värld.” Efter att endast ha träffat Susanne i någon timme kände jag mig väldigt inspirerad av henne. Jag kände mig glad och vill även påstå att jag kände mig lite lyckligare efter vårt möte. Jag blev verkligen fascinerad av det hon arbetar med och också imponerad. Verkligen en inspirationskälla. Jag kan varmt rekommendera er att dels kolla in Family Earth och dels prova på en behandling som du tycker kunde passa dig, så länge du går in i det med ett öppet sinne. Jag är otroligt tacksam och väldigt glad över att jag och Bianca har fått träffa Susanne och dela denna stund med henne, jag hoppas och tror att vi kommer ses igen. Tack Susanne och IVAR energy!Alla bilder i inlägget är Susannes egna och är tagna ute i det fria eller på olika sanctuaries. På en av bilderna ser ni Susanne med Dancer, som är en blandning mellan varg och hund. Och på bilden här ovan ser ni Susanne med Khalessi, som hade blivit offer för svår misshandel och vanvård.

Vi är hemma igen

Vi är hemma igen efter en trevlig helg i Pargas. Vi hann umgås med min bror och hans sambo, våra vänner och hann även se min mamma en kort stund. Bianca hade haft det bra hos min mamma under tiden vi var i Pargas. Hon har varit totalt slut sedan vi kom hem i söndags. Hon sov hela söndagskvällen utan att säga ett ljud, så jag tror hon har fått göra av med en hel del energi under helgen.

Även om det är roligt att åka ner och hälsa på familj och vänner, så gör det mig alltid lite ledsen. Jag blir påmind om avståndet mellan oss. Jag blir även påmind om att jag inte vet när vi ses igen. Därför tar det alltid en dag eller två för mig att återgå till min vardag och få bort den där sorgsna känslan jag går och bär på. Igår var det lite jobbigt, men idag känns det redan bättre.

Nu skall vi städa lite här hemma, äta lunch och sedan skall vi gå ut en sväng på isen med våra vänner och med min blivande gudson. Bianca kommer självklart också med. Efter promenaden blir det kaffe och lekstund med Charlie. Imorgon är det jobb och vardag igen, så idag skall vi njuta och ta vara på den fina dagen.