Ta mig tillbaka

Vilken härlig helg vi hade ute på stugan. Vi njöt och Bianca njöt. Vädret var vackert och allt var precis så bra som det bara kunde vara. Vi sov länge och mycket, åt massa godsaker och badade bastu. Samma liv som vi alltid lever där ute.

Bianca hoppade gladeligen runt på holmen och man kunde tydligt se lyckan i hennes ögon. Hon älskar att vara utomhus och där ute får hon vara det nästan dygnet runt. Sambon och Bianca vågade sig till och med i vattnet, men jag nöjde mig med att känna på vattnet lite försiktigt med tårna. Bianca plaskade mest i strandskvalpet, vilket hon tycker är så kul. Som ett barn som man får be komma upp ur vattnet för att hon inte skall få för kallt.

Jag älskar att fotografera där ute. Vart man än vänder kameran har man en fantastisk bakgrund. Bianca har lärt sig att man kan få en godbit om man sätter sig fint framför kameran, så hon hoppar frivilligt upp på alla stenar och poserar snällt då jag tar fram kameran. 

Då vi skulle åka hem på söndagen hade jag en sådan klump i magen. Jag ville inte. Jag ville stanna där ute. Utan jobb, utan måsten. Bara ledigt och semester. Vi hann bara hem innan jag bad sambon att ta mig tillbaka dit ut. Ta mig tillbaka var allt jag kunde tänka. 

Men nu är vi hemma igen och det är endast en dag kvar av arbetsveckan. Vi förbereder oss inför midsommar och väntar på helgen. Huset är städat och matinköpen planerade. Gräset är klippt och gästsängarna är bäddade. Imorgon får vi midsommargäster som stannar hos oss hela helgen. Så vi har definitivt något att se fram emot. Med lite blandade bilder från helgen önskar jag er alla trevlig midsommar redan nu och tar en liten paus härifrån. Njut och ha det gott! Skären Red (5)Skären Red (8)Skären Red (6)Skären Red (11)Skären Red (1)Skären Red (13)Skären Red (12)Skären Red (10)Skären Red (15)Skären Red (16)Skären Red (17)Skären Redi.

Annonser

En rofylld plats 

Senaste tiden känns det som jag jobbat massor och haft knappt med lediga dagar och ledig tid. Egentligen har jag nog jobbat rätt så normala arbetsveckor, men det känns som betydligt mera. Kanske för att det utöver jobb har varit en massa annat program, roligt program men ändå sådant som tar energi. Jag har inte riktigt hunnit ladda om mellan varven. Här om dagen fick jag frågan om vad jag hade gjort föregående vecka, en fråga jag hade svårt att svara på. Jag har svårt att skilja på dagar och allting flyter ihop i ett. 

Nu har jag en ledig helg, vilket känns behövligt. Jag trivs med min vardag, men på senaste tiden har den kanske varit lite för stressig för mitt eget bästa. Jag har väldigt svårt att slappna av då jag är ledig och hemma, så idag då jag slutade jobbet packade jag och Bianca oss i bilen. Vi körde mot hamnen där husse plockade upp oss och nu en stund senare sitter vi här ute på den mest rofyllda platsen jag vet. Vi skall njuta hela helgen och bara ladda batterierna. Trevlig helg ❤

Matte Tag

För ett tag sedan gjorde Daniela en Mom Tag på sin blogg, vilken sedan många andra också fyllde i. Jag funderade först om jag också skulle be min mamma svara på frågorna, men bestämde mig ganska snabbt för att gå en annan väg. Valde istället att bli inspirerad av Daniela och göra något som passar mig och den här bloggen mycket bättre. Skapa min egen tag, En Matte Tag. Såklart. Hoppas att ni andra hundägare hänger på och fyller i den ni också, länka i så fall i kommentarsfältet så jag kan läsa era svar. Här kommer den:

Hurudan var Bianca som liten?
 – Energisk, Busig och Söt.
 
Om hon inte fått namnet Bianca, vad skulle hon heta då?
– Moa, Tova, Minea eller Saga. Jag var väldigt nära på att ge henne namnet Saga.

Hur gammal och av vilken ras är Bianca?
– Fyllde nyss tre år och hon är av rasen Shetland Sheepdog, Sheltie. Många kallar henne Mini-Lassie, men rasens egentliga namn är alltså Shetland Sheepdog.

Har Bianca några smeknamn? 
– Binkki, Bankka, Binkkis, Lilla B. Två av våra vänner kallar henne också Rusta, varifrån det härstammar vet jag dock inte.

Påminner du och Bianca om varann?
– Visst gör vi det. Vi är båda känslosamma av oss och båda är vi lite busiga ibland. Vi tycker om att vistas utomhus och sambon säger att vi båda är söta. 15275338738_7865143e96_c
 Vilket är det finaste minnet du har med Bianca?
– Vi har massa fina minnen, men det finaste måste ändå vara natten då hon föddes. Att jag fick vara med från första stund och hålla henne i mina händer då hon bara var några minuter gammal. Sedan dess har vi hunnit uppleva både det ena och det andra tillsammans.

Vad är det knasigaste Bianca har gjort?
– Det måste vara då hon var ungefär tre-fyra månader och vi var ute i skogen. Bianca sprang runt och var lycklig då hon plötsligt gjorde ett två meters hopp framåt mot mig, och försvann ner i marken. Hon råkade träffa ett hål i marken som gömde sig under lingonriset. Jag kastade mig ner efter henne och fick nätt och jämt tag i hennes halsband. Lyckades till sist dra upp henne därifrån, sen gick vi hem. Chockade men oskadade.

Vad brukar du och Bianca göra tillsammans?
– Allt, i princip. Gå promenader, mysa i soffan, fixa i trädgården, städa, sova. Hon är med mig på det mesta. Sedan så tränar och leker vi såklart också. Det bästa är nog då vi myser i soffan, leker tafatt och går sköna sommarpromenader.

Vilka är Biancas bästa egenskaper?
– Hon är social, kommer överens med de flesta och har ett bra hundspråk.

Har Bianca några konstiga vanor?
– Hon går fram och tillbaka längs vårt vardagsrumsbord för att klia sig på ryggen, bordet är perfekt höjd för just det ändamålet.

Vad är Bianca duktig på / mindre duktig på?
– Hon är duktig på att vänta tills hon får lov, komma på kommando och så lär hon sig saker väldigt snabbt. Mindre duktig på att inte dra i kopplet, givetvis eftersom vi inte tränat att gå fint vid sidan så mycket.
15273617640_ca7f780dba_z
Skulle du göra något annorlunda om du fick uppfostra Bianca pånytt?
 – Nej, Bianca är den första hund jag uppfostrat på egen hand och hon blev en fantastisk hund. Även om det finns saker jag kanske skulle göra annorlunda med nästa hund så måste man våga göra misstag. Misstag för att lära sig.

När har Bianca gjort dig stolt?
– Hon gör mig stolt varje dag. Extra stolt blev jag då hon klarade Kaverikoira (kompishund) testet och fick ett rött band på en match show.

Finns det något Bianca har lärt dig?
– Massor, fram för allt om mig själv. Hon har hjälpt att mig hitta mig själv och gjort mig till en bättre version av den jag är.

Var ser du dig själv och Bianca om 5år? 
– På en gård vid vårt egnahemshus, njutandes av sol och sommar på vår stora gräsmatta. Bianca får springa fritt, rulla i gräset och leka med sin kattvän Bernhard. Bianca är frisk, glad och lycklig. 15461716712_b00fa9da01_c

Besök av en hundmassör 

Inlägget är i samarbete med LillyLee’s.

Då Bianca rehabiliterades efter sin slipped tendon (kinnervika, sheltiehäl) operation gick vi regelbundet på simning och massage. Det var en bra rehabiliteringsform och Bianca gillade det, speciellt massagen. I samband med att Biancas rehabilitering gick mot sitt slut stängde även hundsimmet vi gick på. Ända sedan dess har jag tänkt att vi borde hitta en ny massör att börja gå hos. Jag har haft lite svårt att hitta någon hundmassör här vi bor. Men nu på senare tid har jag kommit över flera hundmassörer här i nejden, bland annat Joella på LillyLee’s. Joella studerar för tillfället till hundmassör och erbjöd sig att komma hem till oss och massera Bianca. 

Joella kom hem till oss en söndagseftermiddag. Jag och Joella hade träffats tidigare, men detta var första gången hon och Bianca träffades. Bianca älskar oftast alla nya människor hon träffar, Joella var inget undantag. Jag märkte genast att hennes lugna sätt och bemötande hade en positiv inverkan på Bianca. 

Före själva massagen fick jag fylla i ett papper med några korta frågor om Bianca och hennes hälsotillstånd. Sedan började Joella sakta känna igenom Bianca och introducerade massagen, i Biancas egen takt. Till en början var Bianca lite skeptiskt till att lägga sig ner, så hon fick stå. Efter en stund tyckte hon ändå det kändes okej att ligga på sida. Joella var väldigt anpassningsbar och gjorde det som kändes bäst för Bianca. Ville hon stå så fick hon det och behövde hon ta en paus så fick hon det också.

Precis som tidigare då vi gick på massage, så tog det ett tag innan Bianca kunde slappna av och verkligen njuta. Då Joella hade masserat Bianca en god stund lade hon sig ner och slöt ögonen. Hon slappnade av och njöt. Det var så härligt att se. Det värmde mitt mattehjärta. Det är precis sådana här stunder jag vill ge min hund. 

Att Joella har egna hundar och överlag är van med att hantera hundar märktes tydligt. Hon fick Bianca snabbt att känna sig trygg och tog allting i Biancas egen takt. Hon anpassade massagen till Biancas behov, men också vilja. Joella fick också mig att känna mig trygg, vilket givetvis är något som jag som hundägare uppskattar. Hon svarade på alla mina frågor och det märktes att hon visste vad hon höll på med och satt på väldigt mycket kunskap. 

Frågan som säkert många av er nu ställer er och som även jag ställde Joella, varför skall man massera sin hund? Dels kan det vara en del av rehabilitering, så som det var för mig och Bianca till en början. Massage kan också göras för att förebygga skador och ge hunden avslappning. Jag tycker egentligen att Joella sammanfattade svaret på frågan väldigt bra då hon sade, – Vi människor tar också hand om våra egna kroppar, varför skulle vi inte ta hand om hundens på samma sätt? 

Att Joella kom hem till oss och utförde massagen upplevde jag som positivt. Bianca fick vara hemma i en trygg bekant miljö och fick ligga på sin favoritmatta i huset. För många hundar kan det kanske vara lite skrämmande att det kommer en främmande person och klämmer på en, då kan det underlätta att få vara i sitt eget trygga hem. 

Efter massagen gick Bianca och lade sig en bit bort och jag och Joella böt ännu några ord med varann. Då det var dags för Joella att åka hem gick en lite trött Bianca gladeligen fram för att säga hejdå. Resten av dagen samt följande dag fick Bianca ta det lite lugnare och vi gjorde som vi blev tillsagda och gick fler och kortare promenader. 

Nu under studietiden masserar Joella för ett förmånligt pris och kommer dessutom hem till er. Om du är intresserad av massage för din hund eller har några frågor kan du kontakta Joella genom hennes facebooksida, klick.

IMG_3732

Biancas födelsedag 

Helt ofattbart att jag skriver detta idag. Helt ofattbart att tiden rusar iväg så som den gör. Och helt ofattbart att det redan är tre år sedan jag höll Bianca i min famn för första gången. Tre år sedan den här natten ägde rum, klick. Idag är ingen vanlig dag. Idag är det vår älskade Biancas födelsedag.

Tre år, det är vad hon fyller idag. Och vilken fantastisk treåring hon är. Så mogen, förståndig, intelligent och samtidigt så lekfull och sprallig. Varje dag imponeras vi av hennes intelligens och utveckling. Hon ger oss så mycket, så mycket som ingen annan kan. Hon förgyller vår dag som ingen annan kan.

Bianca älskar att leka, helst med frisbeen och helst då husse kastar den. Hon älskar att gå långa morgonpromenader med matte och mys i soffan. Hon är väldigt duktig och lydig, hon vet vilka regler som gäller och förstår dem. Bianca är fortfarande ganska busig och lekfull till sättet, men hon har även fått en betydligt lugnare sida. En vuxnare sida. Överlag så är hon väldigt nyfiken av sig och positiv till det mesta här i livet. 

Vi började såklart morgonen idag med att öppna presenter. Bianca fick en ny leksak, en filt och en ankafilé. Sedan var jag tvungen att krama henne hejdå och åka iväg till jobbet. Bianca fick fortsätta sin födelsedag hemma med husse och jag är helt säker på att de får en rolig dag tillsammans. 

Jag är väldigt stolt över Bianca. Att hon är den hon är. Just den hon är. Och att just jag får den stora äran att vara hennes matte. Evigt tacksam till min egen mamma, Biancas uppfödare, som gav mig förtroendet att få bli matte till den här tjejen. 

Grattis älskade Bianca ❤img_6041-1.jpg

Vi firade min examen 

Förra helgen var det studentfester och examensfester av olika slag till höger och vänster. En helg då många firade sina fina prestationer. Faktum är att även jag var på en skolavslutning förra veckan, min avslutning. Läroavtalsbyrån här i Vasa har slagits ihop med yrkesskolan och därmed blev även vi läroavtalsstuderande inbjudna till avslutningen. Kändes kanske lite konstigt att ta del av en avslutning i en skola man aldrig varit i förr, med människor man inte kände. Men då jag stod där på scenen med min ros i handen kändes det ändå rätt så fint. Jag fick på något sätt ett avslut. Känslan av att jag faktiskt fått min examen och klarat det jag kämpat för så länge. Det blev mera verkligt.

För ett par dagar sedan ramlade även mitt betyg ner i postlådan och idag hade vi bjudit in våra närmaste vänner till en brunch för att fira min examen. Vi har ätit och druckit gott hela dagen lång i gott sällskap. Det var så trevlig stämning och jag är väldigt glad att jag får ha så fina människor i mitt liv. Vackra blommor och fina samt behövliga presenter fick jag också. Så tacksam över hela dagen. 

Min tid som läroavtalsstuderande är nu över, två kämpiga men väldigt lärorika år är över. Med betyget i handen och en ny titel går jag nu vidare mot framtiden. Framtiden och nya utmaningar. img_4935

Vi fann en vän 

I söndags fick vi äntligen träffa den nyblivna Vasabon Rosie. Som vi har väntat! Rosie är 1,5 år och har nyligen flyttat in med våra vänner Molly och Tingeling. 

Rosie är av rasen samojed, en ras som alltid får mitt hjärta att smälta lite extra. Samojed är nämligen rasen jag växte upp med samt att min bror också har en tjej av samma ras, Tasha. Jag har alltid upplevt samojeder som genomsnälla hundar, sådär som vår familjehund Cilla var. Och precis såhär som både Rosie och Tasha är. 

Bianca och Rosie fattade genast tycke för varann och Bianca var inte sen med att bjuda upp till lek. Vi gick en promenad längs stranden och lät hundarna bekanta sig. Bianca lockade fram en sida hos Rosie som hennes matte aldrig sett, en betydligt busigare Rosie kröp fram. Det var så härligt att se deras språk gentemot varann. 

Bianca har blivit lite skeptisk till större hundar och fast hon annars gillar lek med fart så vill hon ta det lite lugnare med större hundar. Hon berättar gärna för dem hur hon vill ha det. Men med Rosie visade hon inga sådana tecken alls, kanske eftersom Rosie är lite mindre än vad samojeder normalt är. 

Jag hoppas och tror att Bianca och Rosie kan bli riktigt goda vänner. Jag hoppas att Rosie kan bli den där vännen som Bianca saknar. Vännen med vilken hon kan få utlopp för sin lekfullhet, energi och glädje. En vän för livet.