Dagen B närmar sig

Snart är Dagen D här. Eller skall jag säga Dagen B. Pratar ju självklart om dagen då Bianca kommer. På lördag kommer dom, hela patrasket. Fyra hundar, två stora och två små. En mamma och en mommo. Hela patrasket. En vecka skall dom stanna. Kommer att bli trångt men härligt på min lilla stora 42 kvadratmeter.

Jag är lite nervös samtidigt som jag verkligen ser fram emot det. Känns nästan som den beräknade dagen som kommer. Tur så är det inget barn som är påväg, huh. Bara en liten hund. Och det skall vi väl nog klara av. Eller jag klara av.

Jobbade sista dagen för denna vecka idag, nu blir det sju dagars ledighet. De kommande dagarna fram till lördag har jag ganska fullspäckat med program, så förhoppningsvis går tiden snabbt.

Även fast jag såg Bianca ganska just, så har hon växt massor. De är ju så de gör de där små, barn som hundar.  Fast nu har jag sagt att hon inte får växa mera förrän hon flyttar upp till Vasa.

 Biancas riktiga namn är Minimix Especially for you. Hon är döpt efter en låt som man kan lyssna på här, samt att hon verkligen är ämnad för mig. Fotot är taget av Mamma, Åsa Österberg.

Rabarber i alla dess former

Hur tur har inte jag som har en svärmor som gärna delar med sig av rabarbern. Eller Äpplena. Eller lingona. Ja, mycket fint och gott har jag fått ta del av tack vare henne. Sen förra året någongång började jag ju intressera mig mera för att ta vara på vad naturen har att ge. Plockade svamp nästan hela sensommaren och hösten. Frysen var full av blåbär och lingon. Och både äppelsaft, äppelmos och äppelpaj gjorde jag av alla härliga äpplen. Denna sommar fick jag då allså en kass med rabarber.

Provade på ett rabarbersaft recept. Blev supergott! Kunde inte bli enklare eller godare. Saften fick en perfekt balans mellan det söta och syrliga och man kunde bra blanda ut den med ganska mycket vatten. Receptet hittade jag här på mammasprings blogg, och hon hade hittat det här på Underbara Claras blogg.

I princip var det bara att:

– Koka ett halvt kilo hackad, men oskalad rabarber i 1 ½ liter vatten

– Sila, häll tillbaka den silade saften i kastrullen

– Tillsätt typ 7 dl socker(smaka av, det står 1 kg i receptet men jag satte inte så mycket)

– Tillsätt också pressad citronsaft från en citron

För någon vecka sedan provade jag också på att göra rabarbermuffins. Eftersom jag inte är någon höjdare på att följa recept så blev det en liten kombination av flera recept jag hittade. Men det såg väl ungefär ut såhär:

– Vispa 1,5 dl socker med 150 g smör

– Tillsätt ett ägg, vispa. Tillsätt ett ägg igen, vispa

– Blanda ihop 2,5 dl mjöl, 1 tsk bakpulver (och kardemumma om man vill, det använde inte jag)

– Skär rabarbern i passliga tärningar (jag satte sedan rabarbern med i mjölblandningen, fungerade utmärkt)

– Vänd försiktigt ner mjöl-rabarberblandningen i den andra smeten

– Sedan tillsatte jag ännu 1 dl rabarbersaft i smeten, för att få den lite saftigare

– Fyll muffinsformarna till ungefär hälften

– Sedana kan man garnera med rabarber som man sticker ner i varje muffins ännu, jag strödde endast på lite socker och kanel blandning

Har ni andra bra tips på vad man kan göra med rabarber, så får ni gärna dela med er. Frysen är nu full med saft och muffins, men lite otillagad rabarber finns ännu kvar.

Ibland är allt perfekt

Om jag skall beskriva helgen med ett ord så är det perfekt. Vädret har varit bättre än bäst, sällskapet har varit hur bra som helst, allt vi gjort har varit super och maten har varit pricken på i:et. Jag skojjar inte. Önskar alla dagar kunde vara som dessa har varit.

På lördagen efter jobbet åkte jag till svärföräldrarnas gård. De har åkt på resa, så vi agerade lite hus- och kattvakt. Med tanke på stället där de bor så är det inte dåligt att få vara husvakt mellan varven. Där låg jag och tog en liten tupplur i solstolen på balkongen medan han var ut och körde motorcykel. Vaknade till ljudet av motorcykeln på gården och ett rop ”kasta ner en handduk”. Nästa jag ser är han som hoppar ner i vattnet. Hur härligt som helst, att bara kunna springa ner för gräsmattan och ta sig ett dopp. Nästan så härligt så man inte tror det är sant.

Senare på kvällen kom resten av gänget med. Vi simmade, badade bastu och åkade banan. Banan efter båten alltså. Vattenskidor testades också på. Jag agerade åskådare till både banan och vattenskidor. De som åkade var supeduktiga, imponerad blev jag minsann. Jag skulle aldrig klara av att stå på varken skidor eller åka på en banan. Roligt hade vi alla ändå, både bananåkare och åskådare.

På söndagen började vi hela dagen med en kopp kaffe på balkongen. Därefter pizza på Dallas. Och sedan tog vi en favorit i repris från förra sommaren och åkte vi till Wasalandia. Återigen stod vi där bland barnfamiljer och mommon och fammon med sina barnbarn. Men har man ett barnasinne som vi och inte skäms för att åka små båtar och gungor så är det bara roligt.

Kanske lite för hett för att åka runt på maskiner och pompimattor, men pga. av ett presenkort som höll på att rinna ut i sanden var det tvungen sak att åka dit trots hettan. Så svettigt och varmt men väldigt roligt var det. På kvällen slängde vi ihop maffiga räksmörgåsar och njöt lite till av helgen. Imorse vaknade vi till väckarklockan och jobbet kallade. Men efter en sådan fin helg så kändes det helt okej att åka till jobbet igen. Tack Västervik och alla inblandade för denna helg, nu är det vardag igen.

 

Nostalgitripp på Skolhusgatan

Igår efter jobbet for jag och min arbetskollega och nyblivna vän C. till Sandö. Vi cyklade via Subway efter lite mackor och parkerade oss sedan på Sandö. Åt Subway, simmade, pratade – perfekt afterwork på en fredagskväll. Till och med jag simmade. Fast nu är faktiskt vattnet så varmt att inte ens en frusikukku som jag kan säga att det är kallt mera.

Kring en halv 10- började vi cykla hemåt. Jag åt mitt håll och hon åt sitt håll. På hemvägen cyklade jag längs med Skolhusgatan. Blev en liten Nostalgitripp. Detta eftersom min mommo bott på två olika ställen på Skolhusgatan och även min mamma har bott där en gång i sitt liv. Skolhusgatan känns lite som hemma för mig. Där har jag flera härliga minnen och det var nog också där mitt tycke för Vasa först vaknade till liv.

Det var här ”påskharen”  alltid gömde påskägg i mommos lägenhet. Då vi gjorde vår årliga till-Vasa-på-påsken resa. Hann knappt innanför dörren innan det skulle letas påskägg. Det var också här mommo lärde mig att man skall äta upp alla sina rice krispies. Även de som fastnat på kanten av tallriken. Vilket jag inte alls förstod, var det slut på bottnet av tallriken så var det slut. Här var det jag spillde oboy på hela köksväggen (hur lyckas man med det) men mommo hade någonslags supertapeter som gick att torka av, så ingen fara skedd. Mommos drottningssäng med guldknoppar på gaveln. VHS kasetterna hon inhandlat då vi kom på besök. Fågelburen på balkongen med en plastfågel i. Hissen, Blomman i trappuppgången, Doften i lägenheten. Ja, härliga minnen har jag verkligen härifrån.

Många år före jag flyttade till Vasa sade jag redan ”En dag skall jag flytta till Vasa”. Kändes inte som någon trodde på mina ord då. Men jag visste att jag en dag skulle bo här. Och nu gör jag det. Det är mitt andra hem, har alltid varit.

Det är jag och Bianca

Min kärlek för den här lilla tjejen är redan stor. Älskar henne av hela mitt hjärta och börjar verkligen förstå att hon är min. Skall bli min. I mitt hjärta är hon redan min. Jag ser på henne att hon vet att det är hon och jag nu. Eller så småningom. Sen är det vi, Jag och Bianca. Min älskade Bianca. 

Dessa foton är tagna av Hanna Holmberg. Hon tog många fina bilder på oss och på valparna, men dessa tre är mina absoluta favoriter. Kan inte sluta titta på dem. Jag tycker de har så härlig känsla i sig. Och Bianca är så söt. De kommer att åka upp på väggen, det är en sak som är säker.

Update från bussen

Sitter i bussen som bäst. Nu är vi i Björneborg och har ungefär tre timmar kvar. Tur att man nuförtiden kan sysselsätta sig med saker som att blogga, facebooka eller se på Masterchef på datorn. Annars skulle nog tiden bli lång. Ville egentligen inte alls åka tillbaka till Vasa idag. Oftast tycker jag det är rätt så skönt att återvända hem till Vasa efter några dagar på ön. Inte denna gång.

Att lämna Bianca var svårt. Svårare än jag trodde. Men snart kommer hon och alla andra till Vasa och då blir hon min på riktigt. Hade såna fina dagar hemmahemma. Hann spendera mycket tid med mamma och hundarna, se vännerna och också andra familjemedlemmar. Det här var min semester i sommar och den skulle inte ha kunnat vara bättre. Nu skall jag jobba några dagar och förbereda mig för Biancas ankomst. Och kanske tillbringa lite tid med min andra hälft. Han känner sig säkert lite bortglömd bland alla hundar och valpar.

Och förresten, en granne tog superhärliga bilder på mig och Bianca igår. Skall visa er bara jag kommit hem och fått ordning på min 1000kg packning. Bilden i detta inlägg är tagen av mamma.

RockOff var Awesome

Tillbaka igen, på den gröna ön. Eller har egentligen varit här redan sedan Söndag kväll. Och idag åker jag tillbaka till Vasa. Rockoff helgen på Åland var a-w-e-s-o-m-e! Varenda sekund var perfekt och det var den bästa resan jag gjort på väldigt länge.

På torsdagen for vi alla till Åbo, för att vara redo och klara där då båten gick på fredag morgon. På fredagen hoppade vi på båten. En med en svullen fot, en med så lite packning som möjligt, en med fem par skor och en som hade satt på sig alla sina tyngsta kläder för att väskan skulle bli lättare. Det var vi det. På båten åt vi frukost, tog en däck-cider och lite prosecco. Vi satt för det mesta ute på däck och snackade om allt mellan himmel och jord. Skrattade och verkligen njöt av stunden. Det var så jäkla roligt, om jag helt skall säga som det var.

Väl framme i Åland gick vi till hotellet. Vi skulle bo i ett extra rum i källaren pga. av att alla andra rum var fullbokade. Men det passade oss utmärkt. VIP rum skulle jag kalla det, två ingångar, fem sängar och nästan en egen hiss. På hotellet kastade vi oss i poolen. Ja, vi hade pool på hotellet! Helt otroligt. Där låg vi flera timmar förrän vi sedan gjorde oss klara för att gå in till själva Rockoff området.

Vi missade Alcazar, men lyssnade på Farbror Fläsk. Superroligt. Plockade på oss en pizza på hemvägen och sade godnatt då vi kände oss nöjda.

På lördagen bytte vi hotell. Men vi hade fortfarande tillgång till vår gamla pool, eftersom vårt nya hotell hörde ihop med vårt gamla. Så då spenderade vi också flera timmar vid poolen. På kvällen var det Linda Bengtzing och E-type som gällde. Har aldrig förstått att Bengtzing är sådär bra, eller är live verkligen hennes grej? Det var grym feelis i publiken och jag skuttade av feelis själv också. Och snygg var hon. Ja, det var faktiskt bra. E-type var också bra med sina dansande tjejer och eld och konfetti som sprutade på publiken. Men inget kunde slå Bengtzing, tyvärr.

På Söndagen var det dags att hoppa på båten igen. Ingen av oss ville åka hem. Hade verkligen kunnat stanna åtminstone en dag till.

Är väldigt glad att resan blev så lyckad som den blev. Och vädret skulle inte ha kunnat vara bättre. Sommar och sol precis hela tiden, dygnet runt. Detta är absolut något jag vill göra igen, det enda jag ångrar är att vi inte gjort det tidigare! En perfekt resa med mina tjejer. Perfekt.

Drar iväg vidare

Efter att ha missat i princip en hel nattsömn förraförra natten pga. av nattbussen hit ner. Så har jag nu återhämtat mig lite grann. I och för sig var det väckning redan kl.04.30 imorse, då dom små tyckte det var dags för frukost. Men efter frukosten fick vi alla sova några timmar till ännu.

Hela gårdagen spenderade jag ju med mamma, mommo, stora hundar och små hundar. Det var lek, skratt, skoj och fram för allt dop. Lilla Bianca. Så jag var rätt så slut när natten kom emot igår kväll.

Nu är klockan snart 12.00 och jag sitter ännu i pyjamas. Bianca sover under bordet bredvid mig. Kollar upp ibland för att se vad matte håller på med. Speciellt intressant verkar ljudet av tangenterna på datorn vara. Så småningom skall jag försöka slita mig från hundarna och packa väskan för att dra iväg vidare.

Idag är det nämligen start mot Åbo. Och imorgon på morgonen hoppar vi på båten mot en Rock Off helg på Åland. Ser verkligen fram emot det. Efter Ålandsresan återvänder jag till ön för några dagar. Vi hörs då jag är tillbaka!

Hon har ett namn

Först, Tusen Tack för alla namnförslag! Det har droppat in förslag här och där. Många olika tips och förslag har kommit från massa håll. Så tack för all hjälp! Eftersom jag har svårt att bestämma mig då det gäller nästan allt, så var detta inte lätt. Bara ett namn kan man tycka, men för mig var det ett viktigare beslut än så.

Idag har vi tillsammans med mamma och mommo listat namn, grubblat, funderat, lottat och röstat. Tills det blev klart. Tills jag bestämde mig.  Och innerst inne visste jag. Senaste veckan har jag egentligen velat mellan två olika namn. Men redan första gången då jag hörde detta namn, så fastnade jag för det direkt. Innerst inne visste jag hela tiden.

Hon var helt klart en Bianca.

Hon är min Bianca. Ingen tvekan om saken.

 

 

En dag på sjön och resten någon annastans

I fredags skrev jag ju att jag skulle hoppa på cykeln och dra ut på äventyr. Det äventyret blev en form av kvällspicknick på Brändö. Med några vänner, en hund och lite smått och gott blev det en riktigt lyckad fredagskväll. Härligt med sommaren då man kan sitta ute på gräset nästan hela natten om man så vill.

På lördagen låg vi på stranden och stekte en timme eller två. Sedan lånade vi svärfars båt och tog med picknick-gänget från fredagen och körde iväg. Blev en heldag på sjön. Exakt var vi åkade runt vet jag inte rikigt, då jag inte helt känner till Vasas skärgård ännu. Försöker hänga med, men inte alltid så lätt. Vi åkte i alla fall till Åminne på mat, Jannes saloon på en kall, med lite sighseeing därimellan och sedan hemåt efter sisådär fem timmar på sjön. Bastu och Tonfisksallad på det så var lördagkvällen klar.

På söndagen  träffade jag en kompis och vi tog det lugnt på stranden några timmar. Härligt att se henne, så länge sedan sist. Sedan var söndagen i allmänhet sådär som söndagar är. Inga speciella måsten, lite städning, lite lat-ning. Så där som det skall vara.

Och igår var jag på jobbet följt av examensarbete och transkribering. Ingen härlig måndagsyssla precis, men måste göras. Och med tanke på vädret vi hade här igår (kolla vasabladets bilder) passade det ypperligt. I dag är det ännu jobb och sedan Hej Kimitoön, Hej Åland och framför allt –  Hej 8 dagars ledighet!