Vem vill man vara

Då man är liten, så vill man bara vara liten. Man känner inte till något annat, man vill helst bara leka och ha roligt resten av livet. Där i mellan vill man kanske gråta lite för att få uppmärksamhet eller för att man är trött, men då får man en glass eller sitta i mammas famn en stund så blir allt mycket bättre. Man går i skola några år och tycker fortfarande att man är ganska liten och vill helst bara leka, läxorna man får i skolan är bara roliga och inte alls jobbiga. Man skulle gärna gå i lågstadiet hela livet.

Sen då man går över till högstadiet är man plötsligt väldigt stor och vuxen, man vet det mesta och tycker att man klarar sig själv. Man skall själv få bestämma vad man gör när man gör det och hur man gör det. Läxorna känns nu jobbigare och proven har ökat i antal. Många fajter mellan föräldrarna och en själv blir det och man tycker att de behandlar en som ett barn. Man kan inte vänta innan man blir myndig och får bestämma själv. Flytta hemifrån, gå på krog och köra bil. Man studerar vidare, blir äldre och kanske bor på annat håll under veckorna. Först njuter man lite av fritiden, men sedan märker man att allt har förändrats. Man håller på att växa upp, lära sig ta ansvar och sköta sig själv.

Sen då man blir myndig och får göra allt detta som man så gärna ville för ett par år sen tillbaka, vilket till en början känns ganska häftigt, men häftighetskänslan avtar sakta men säkert. År för år går och snart är du flera år över myndig. Man börjar se tillbaka på åren som gått och inser att kanske de gått lite väl snabbt. Nu står du på egna ben, sköter dig själv och får göra vad du själv vill. Det får dig att längta till att vara barn igen men samtidigt får det dig att längta till att skaffa din egen familj i framtiden.

Man skall ta vara på varje stund, år och händelse i livet. Det är alla dessa känslor, erfarenheter och händelser som skapar oss till den vi är.

En fredagsfundering.

Min sista, Din första

Torsdag, det vill säga arbetsveckan har börjat, i alla fall för mig. Det är precis som han sade igår kväll – imorgon är min sista arbetsdag denna vecka och din första. Lite småhumoristiskt kan man ju tycka att det är. Nästa vecka har vi förhoppningsvis några lediga dagar tillsammans i alla fall.

Hittills i veckan har jag bara slappat, verkligen! Och så skönt det har varit. Som jag nämnde tidigare var jag lite trött efter alla roliga besök förra veckan. Så måndagen gick åt att ligga och slöa i soffan och sedan förflytta mig till M. och hennes soffa, där vi såg på två helt sjuka filmer. Sjuka, verkligen sjuka. Men lite intressanta på samma gång. Det hela slutade med att vi googlade vargars beteende och hur man överlever i kylan. Visst anfaller inte vargar människor utan orsak, visst inte? Är inte de typ lika rädda för oss som vi är för dem? Har vi någon vargexpert där ute som kan svaret så får man gärna dela med sig. Om någon har några bra överlevnadstips, så kan vi ju ta dem på samma gång.

Tisdagen fortsatte slöandet, men då tog jag mig i alla fall lite i kragen och gick ut på en 1,15 timmes länk med E. Därefter blev det filmkväll dag två med grönsaker, nachos och dipp. Satt inte helt fel skall ni veta. Efter tisdagen kom onsdagen och då kom även städningen. Städade skåpen som skrikit efter städning en längre tid redan. Fick lite saker ivägförda till Röda Korset och lite for ut på Syrrans Garderob. (klicka här för att kolla in mina till-salu-saker) Kvällen avslutades med bastukväll, te och choklad med H. och hennes kompis. Fint så.

Bra dagar där jag gjort absolut ingenting, men ändå litegrann.

20130801-143854.jpg