En semesterresa

Då jag och Bianca gick vår morgonpromenad för en stund sedan, funderade jag varför vi mötte så många barn på sina cyklar. Sen slog det mig att sommarlovet nog är över och att skolorna börjar idag. Själv har jag ännu två veckor semester innan nya jobbet drar igång. 

Något jag inte hunnit nämna här på bloggen är att min semesterresa också börjar idag. För drygt en månad sedan bokade jag och en kompis sådär halvt spontant en resa till Prag. Vi hittade en förmånlig resa och ingen av oss har tidigare besökt staden. 

Jag började packa min väska sent igår kväll och jag har inte alls upplevt den där stressen jag vanligtvis har före en resa. Jag har till och med fått en hel nattsömn, vilket sällan händer före en resa. 

Nu skall jag krama om min familj och sedan är det dags att åka iväg mot tågstationen. Släng gärna in era Prag tips i kommentarsfältet, om ni har sådana. Ha en bra vecka så hörs vi då jag är tillbaka! saramariaexenia.wordpress.com dag 4 (7)

Nya utmaningar 

Tidigare i somras tog jag ett beslut, ett stort beslut. Det var kanske inte det lättaste beslutet jag tagit, men något jag behövde göra. I höst är det nya vindar som vänder och en ny vardag som väntar. Jag kommer att börja på en ny arbetsplats i en annan bransch. Branschen är inte ny som sådan för mig, men det var ett tag sedan jag jobbade inom den. Jag har utbildning inom branschen sedan förr och känner mig väldigt hemma med arbetsuppgifterna.

Efter att ha kämpat och slitit under flera års tid för att få en utbildning jag ville ha, kan det kännas märkligt att jag väljer att gå ifrån den branschen och göra något helt annat. Men som person är jag ganska rastlös av mig. Jag blir snabbt uttråkad. Jag letar jämt och ständigt efter nya saker i livet. Att lära mig nytt och utvecklas är ett måste för mig. Jag klarar inte av att spinna runt i ett ekorrhjul och göra saker på rutin. Det är så lätt hänt att man inte ens funderar över vad man gör längre, man bara gör som man alltid gjort.

Att få börja på en ny arbetsplats med nya arbetskolleger, nya arbetstider och nya uppgifter känns väldigt uppfriskande. Jag kommer att sakna både kolleger och kunder från mitt gamla jobb, men ibland måste man våga ta steget vidare. Våga bläddra vidare. Sluta vara så bekväm.

Jag tror på att variation gör gott för alla. Jag tror det är väldigt nyttigt och lärorikt att byta miljö med jämna mellanrum. Jag tror det är så vi utvecklas och lär oss mera om oss själva. Vi måste våga. Våga ta möjligheterna. Chansa.

Jag har ingen aning om vad framtiden har att erbjuda mig. Vilka jobb och inom vilka branscher. Vilket enbart är spännande. Kanske återgår jag till skönhetsbranschen någon dag. Som arbetstagare eller kanske som egen företagare. Kanske stannar jag i denna bransch jag nu ger mig in i. Kanske hittar jag på något helt annat. Det är inget jag behöver veta just nu. Det får framtiden utvisa. Just nu ser jag bara fram emot hösten och min nya vardag. norge

 

Det är semester

Min första semestervecka spenderade jag nere i Södra Finland, hos vänner och familj. Då jag kom hem därifrån fick vi genast långväga besök från Kiruna ett par dagar. Våra gäster åkte vidare på tisdag morgon och ändå sedan dess har jag haft riktigt lata dagar. Vilket var precis vad jag önskade utav denna semestervecka.

Sovit länge, långa promenader med Bianca. och dagar utan desto mera planer. Bara gjort det som vi har känt för. Precis som nu, sitter här på terassen med Bianca vid min sida utan att veta vart dagen kommer att föra oss. Det är semester.

Jag har en förmåga att alltid få min lediga tid väldigt fullbokad, för fullbokad för mitt eget bästa. Denna semester har jag satt mina egna behov och egna önskemål före allt annat. Tackat nej till saker jag vanligtvis skulle sagt ja till.

Solen skiner, morgonkaffet är uppdrucket. Har nyss talat en god stund med mamma i telefonen. Bianca är nöjd. Livet känns allt bra. Funderar på att åka och handla lite jordgubbar och frysa ner. Kanske klippa gräset. Eller bara ligga raklång i solstolen hela dagen. Eventuellt en grillkväll ikväll med vänner som droppar in. Vi får se. Det är semester. img_2350

Ett försök

Att komma tillbaka till bloggandet efter en paus känns alltid lite svårt. Hur gör man och vad skriver man. Att komma igång igen är svårt. Desto längre paus, desto svårare. Att komma tillbaka. Jag gör ett tappert försök här och nu.

Faktum är att jag inte har startat min dator sedan jag skrev mitt senaste inlägg, vilket är över en månad sedan. Det har varit så otroligt skönt. Jag har behövt sätta min tid på andra saker och ta en paus helt enkelt. Ett tag var jag inte ens säker på om jag skulle komma tillbaka. Om jag överhuvudtaget skulle starta datorn för att blogga nåmer.

Många pratar om att sommaren är förbi och semestertiderna är över. Men saken är den att jag ganska nyss har inlett min semester, inne på andra veckan av fyra nu. Det har hunnit hända en hel del under tiden jag varit borta härifrån. Hösten kommer att innebära många nya förändringar och en helt ny vardag för mig. Men före det skall jag njuta av mina återstående semesterveckor.

Jag skall göra ett tappert försök att börja uppdatera bloggen igen, för visst vill jag komma tillbaka. Jag saknar att skriva, dela med mig. Jag saknar kommentarerna från er, mina läsare. Jag saknar bloggen. Skären Red (1)

Ta mig tillbaka

Vilken härlig helg vi hade ute på stugan. Vi njöt och Bianca njöt. Vädret var vackert och allt var precis så bra som det bara kunde vara. Vi sov länge och mycket, åt massa godsaker och badade bastu. Samma liv som vi alltid lever där ute.

Bianca hoppade gladeligen runt på holmen och man kunde tydligt se lyckan i hennes ögon. Hon älskar att vara utomhus och där ute får hon vara det nästan dygnet runt. Sambon och Bianca vågade sig till och med i vattnet, men jag nöjde mig med att känna på vattnet lite försiktigt med tårna. Bianca plaskade mest i strandskvalpet, vilket hon tycker är så kul. Som ett barn som man får be komma upp ur vattnet för att hon inte skall få för kallt.

Jag älskar att fotografera där ute. Vart man än vänder kameran har man en fantastisk bakgrund. Bianca har lärt sig att man kan få en godbit om man sätter sig fint framför kameran, så hon hoppar frivilligt upp på alla stenar och poserar snällt då jag tar fram kameran. 

Då vi skulle åka hem på söndagen hade jag en sådan klump i magen. Jag ville inte. Jag ville stanna där ute. Utan jobb, utan måsten. Bara ledigt och semester. Vi hann bara hem innan jag bad sambon att ta mig tillbaka dit ut. Ta mig tillbaka var allt jag kunde tänka. 

Men nu är vi hemma igen och det är endast en dag kvar av arbetsveckan. Vi förbereder oss inför midsommar och väntar på helgen. Huset är städat och matinköpen planerade. Gräset är klippt och gästsängarna är bäddade. Imorgon får vi midsommargäster som stannar hos oss hela helgen. Så vi har definitivt något att se fram emot. Med lite blandade bilder från helgen önskar jag er alla trevlig midsommar redan nu och tar en liten paus härifrån. Njut och ha det gott! Skären Red (5)Skären Red (8)Skären Red (6)Skären Red (11)Skären Red (1)Skären Red (13)Skären Red (12)Skären Red (10)Skären Red (15)Skären Red (16)Skären Red (17)Skären Redi.

En rofylld plats 

Senaste tiden känns det som jag jobbat massor och haft knappt med lediga dagar och ledig tid. Egentligen har jag nog jobbat rätt så normala arbetsveckor, men det känns som betydligt mera. Kanske för att det utöver jobb har varit en massa annat program, roligt program men ändå sådant som tar energi. Jag har inte riktigt hunnit ladda om mellan varven. Här om dagen fick jag frågan om vad jag hade gjort föregående vecka, en fråga jag hade svårt att svara på. Jag har svårt att skilja på dagar och allting flyter ihop i ett. 

Nu har jag en ledig helg, vilket känns behövligt. Jag trivs med min vardag, men på senaste tiden har den kanske varit lite för stressig för mitt eget bästa. Jag har väldigt svårt att slappna av då jag är ledig och hemma, så idag då jag slutade jobbet packade jag och Bianca oss i bilen. Vi körde mot hamnen där husse plockade upp oss och nu en stund senare sitter vi här ute på den mest rofyllda platsen jag vet. Vi skall njuta hela helgen och bara ladda batterierna. Trevlig helg ❤

Matte Tag

För ett tag sedan gjorde Daniela en Mom Tag på sin blogg, vilken sedan många andra också fyllde i. Jag funderade först om jag också skulle be min mamma svara på frågorna, men bestämde mig ganska snabbt för att gå en annan väg. Valde istället att bli inspirerad av Daniela och göra något som passar mig och den här bloggen mycket bättre. Skapa min egen tag, En Matte Tag. Såklart. Hoppas att ni andra hundägare hänger på och fyller i den ni också, länka i så fall i kommentarsfältet så jag kan läsa era svar. Här kommer den:

Hurudan var Bianca som liten?
 – Energisk, Busig och Söt.
 
Om hon inte fått namnet Bianca, vad skulle hon heta då?
– Moa, Tova, Minea eller Saga. Jag var väldigt nära på att ge henne namnet Saga.

Hur gammal och av vilken ras är Bianca?
– Fyllde nyss tre år och hon är av rasen Shetland Sheepdog, Sheltie. Många kallar henne Mini-Lassie, men rasens egentliga namn är alltså Shetland Sheepdog.

Har Bianca några smeknamn? 
– Binkki, Bankka, Binkkis, Lilla B. Två av våra vänner kallar henne också Rusta, varifrån det härstammar vet jag dock inte.

Påminner du och Bianca om varann?
– Visst gör vi det. Vi är båda känslosamma av oss och båda är vi lite busiga ibland. Vi tycker om att vistas utomhus och sambon säger att vi båda är söta. 15275338738_7865143e96_c
 Vilket är det finaste minnet du har med Bianca?
– Vi har massa fina minnen, men det finaste måste ändå vara natten då hon föddes. Att jag fick vara med från första stund och hålla henne i mina händer då hon bara var några minuter gammal. Sedan dess har vi hunnit uppleva både det ena och det andra tillsammans.

Vad är det knasigaste Bianca har gjort?
– Det måste vara då hon var ungefär tre-fyra månader och vi var ute i skogen. Bianca sprang runt och var lycklig då hon plötsligt gjorde ett två meters hopp framåt mot mig, och försvann ner i marken. Hon råkade träffa ett hål i marken som gömde sig under lingonriset. Jag kastade mig ner efter henne och fick nätt och jämt tag i hennes halsband. Lyckades till sist dra upp henne därifrån, sen gick vi hem. Chockade men oskadade.

Vad brukar du och Bianca göra tillsammans?
– Allt, i princip. Gå promenader, mysa i soffan, fixa i trädgården, städa, sova. Hon är med mig på det mesta. Sedan så tränar och leker vi såklart också. Det bästa är nog då vi myser i soffan, leker tafatt och går sköna sommarpromenader.

Vilka är Biancas bästa egenskaper?
– Hon är social, kommer överens med de flesta och har ett bra hundspråk.

Har Bianca några konstiga vanor?
– Hon går fram och tillbaka längs vårt vardagsrumsbord för att klia sig på ryggen, bordet är perfekt höjd för just det ändamålet.

Vad är Bianca duktig på / mindre duktig på?
– Hon är duktig på att vänta tills hon får lov, komma på kommando och så lär hon sig saker väldigt snabbt. Mindre duktig på att inte dra i kopplet, givetvis eftersom vi inte tränat att gå fint vid sidan så mycket.
15273617640_ca7f780dba_z
Skulle du göra något annorlunda om du fick uppfostra Bianca pånytt?
 – Nej, Bianca är den första hund jag uppfostrat på egen hand och hon blev en fantastisk hund. Även om det finns saker jag kanske skulle göra annorlunda med nästa hund så måste man våga göra misstag. Misstag för att lära sig.

När har Bianca gjort dig stolt?
– Hon gör mig stolt varje dag. Extra stolt blev jag då hon klarade Kaverikoira (kompishund) testet och fick ett rött band på en match show.

Finns det något Bianca har lärt dig?
– Massor, fram för allt om mig själv. Hon har hjälpt att mig hitta mig själv och gjort mig till en bättre version av den jag är.

Var ser du dig själv och Bianca om 5år? 
– På en gård vid vårt egnahemshus, njutandes av sol och sommar på vår stora gräsmatta. Bianca får springa fritt, rulla i gräset och leka med sin kattvän Bernhard. Bianca är frisk, glad och lycklig. 15461716712_b00fa9da01_c