Ses vi på Galan?

Bloggvärlden är fylld av ivriga och taggade personer som kommer att delta i Galan som går av stapeln i Vasa Stadshus idag. Jag har haft lite annat att fundera på och inte orkat ta del i galadiskussionerna. Men ja, jag kommer också att gå på Galan. Och visst ser jag fram emot det.

I år hoppas jag att jag vågar stiga utanför min bekvämlighetzon lite mera och gå fram och prata med många nya människor, brukar vara lite blyg då det gäller sådant. Jag anser mig vara riktigt dålig på small talk också, men det löser nog sig. Ser du mig får du väldigt gärna komma fram och hälsa, ta initiativet ifall jag fegar ur. 

Ifjol var det många som hade svårt att känna igen mig, i och med att det mest är min hund Bianca som visar sitt ansikte här på bloggen. Jag läste på Vasabladet att hunden tyvärr inte får komma med på Galan, så ni får försöka känna igen mig utan Bianca vid min sida i år igen. Så här såg jag ut ifjol och i år kommer jag att gå med samma kompis, som inte bloggar. För man behöver faktiskt inte ha en blogg för att gå på galan, alla får komma! Ses vi ikväll? 

IMG_4461

Obs, Igår kväll då jag kikade in här för att skriva klart blogginlägget som jag påbörjade igår på morgonen, men som jag aldrig hann skriva klart. Då såg jag att mitt halvfärdiga inlägg hade blivit publicerat av misstag. Så om du tittade in här igår och såg ett halv mystiskt inlägg så var detta alltså orsaken.

En helt egen kategori

Den stora snackisen i bloggvärlden just nu är utan tvekan Galan 2016 som hålls den 19 November i Vasa Stadshus. Blogg- och nöjesgalan som ordnas för andra gången i år. Precis som ifjol skall det även i år delas ut priser i olika kategorier. Nomineringarna är i full gång och bloggare skriver om varför man skall nominera just dem och i vilken kategori de anser sig passa. Bloggvärlden kryllar av olika synpunkter på Galan och jag läser alla inlägg med stort intresse. Vissa anser att bloggare inte skall fiska efter nomineringsröster, medan andra anser det vara mer än okej. Vissa tycker Galan är ytlig, medan andra är taggade till tusen. Galan har även väckt många tankar hos mig, men i lite andra banor än de redan nämnda.

Mitt bloggande började som något helt annat än vad det är idag. Jag började blogga här för ganska exakt fem år sedan och bloggade då enbart om mina nyligen påbörjade Estenom-studier. Väldigt faktabaserat och opersonligt. Tråkigt, kan jag tycka idag. Något år senare övergick det till lite personligare inlägg, men på ett ganska klumpigt skrivet sätt och i vissa fall även lite svårläst. Jag kände mig lite vilsen och det blev ofta att jag skrev någonting bara för att leverera, även om resultatet inte alltid blev det bästa.

Viktigt för mig som bloggare idag är att jag skall få skriva det jag vill och när jag vill. Utan krav och utan press. Skulle det finnas krav på hur ofta man måste publicera inlägg hade jag lagt av genast. Vissa veckor har jag massor jag vill dela med mig av, andra veckor kunde jag inte bry mig mindre.

Från att ha gått från en renodlad Estenomblogg till något av en vilsen vardagsblogg till det jag är idag, känner jag ofta att jag är en helt egen kategori i bloggvärlden. Jag är inte längre en Estenom-blogg. Inte är jag någon modebloggare eller hälsobloggare och inte är jag speciellt kreativ av mig heller. Sällan hakar jag på de stora debattämnena, utan kör mitt eget lilla race. Ibland ler jag för mig själv och undrar om jag kunde passa i facket med familjebloggare, jag bloggar mycket om min familj och vardagen med dem. Bara att det inte ingår några barn i min familj. Men lika mycket familj är vi ju för det. Bloggveteran är jag enligt Galans kategori beskrivning, men ser mig verkligen inte som en. En personlig blogg är jag på vissa plan, även om jag också håller tillbaka en del.

Idag tror jag många ser mig som bloggaren som alltid skriver om sin hund och delar en massa hundbilder. Jag tycker om att låta Bianca figurera med sitt söta ansikte här på bloggen, eftersom jag själv inte är så bekväm med att hamna på bild. Bianca är en enorm del av mitt liv så därför känns det så naturligt att skriva om henne och vår vardag tillsammans. Sen är det skönt att få varva ibland med att skriva om lite studier och andra tankar. 

Det är väl det jag börjat inse, då jag funderat över i vilken kategori jag hör hemma. Jag behöver inte passa in i något speciellt fack eller kategori. Det här är min blogg. Mitt fack. Min alldeles egna kategori. Sen spelar det inte så stor roll vad vi kallar det. Trots att jag ibland funderar över om mina skriverier ens intresserar någon, så har jag insett hur till freds jag själv är med min blogg just nu. Mitt lilla kryp in. Den är inte störst, bäst och den har definitivt inte mest läsare. Men den är jag. Och den ger mig personligen så mycket, vilket är det viktigaste för mig. Varenda liten gillning , tummen upp och kommentar betyder så mycket mera än tusentals läsare för mig. Så tack till er alla som kikar in här och tar del av min och Biancas vardag ❤img_5065-kopiaI tre dagar till kan du nominera dina favoriter inom olika kategorier. Alla kan vara med och nominera, i en eller flera kategorier. HÄR kommer du till Nomineringen.

En andra header

Inlägget är i samarbete med E.Lithen. 

Nu skall jag visa er den andra bloggheadern som Emily på PR Byrån E.Lithen  gjorde åt mig genom ett samarbete. Som jag redan skrev tidigare hade Emily gjort så fina utkast, så jag hade svårt att välja endast en som hon skulle arbeta vidare på. Därför gjorde hon hela tre stycken headers åt mig. Jag kan inte ännu heller bestämma vilken jag gillar bäst. Alla är så fina på sitt sätt.

Det bästa med mina nya bloggheaders tycker jag är hur de verkligen speglar min blogg och mig. De känns verkligen som jag. Att Emily som aldrig träffat mig personligen lyckas med en sådan sak är ganska fantastiskt.

Du hittar E.Lithen på Instagram här och bloggen som Emily skriver hittar du här. Hon har nu också en kampanj på gång för alla bloggare, liten som stor.  Jag tycker du som bloggar skall gå och läsa mera om hennes kampanjerbjudanden på bloggen. Kampanjen håller på ända fram till jul, men varför inte fräscha upp bloggen inför den kommande Galan 2016?

saramaria 1 C.jpg

En ny vän

Jag började följa Danielas blogg för ett bra tag sedan, exakt när minns jag inte riktigt. Vi började kommentera allt mera på varandras bloggar och Daniela blev snabbt en av dem jag klickade in mig på dagligen. På Bloggalan ifjol träffades vi för första gången och jag fann det genast lätt att tala med henne. Hon kändes precis lika äkta, utåtriktad och glad som hon verkar vara i bloggen. Jag kände genast att jag verkligen kunde vara mig själv, något jag faktiskt inte känner med så många. I alla fall inte sådär första gången man träffas.

I december ifjol träffades vi igen och var ut och promenerade en dryg timme. Idag träffades vi för tredje gången och idag fick även Bianca följa med. Vi promenerade och pratade på en hel timme igen. Hade lätt kunnat gått och tala med henne en timme till.

Jag tycker det är väldigt roligt då man kan hitta nya bekantskaper genom bloggen. Och jag som ändå anser mig själv vara lite av en blyg person, tycker det är roligt då jag vågar ta kontakt med nya människor. Som inflyttad i Österbotten känner jag också att jag behöver våga ta kontakt och hitta de där nya bekantskaperna här och där.

Före jag och Bianca åkte hem igen fick jag se och klappa om Skrållan, en söt liten katt. Skrållan var dock inte så förtjust i Bianca så de fick endast se på varann genom bilfönstret. Både jag och Bianca hoppas på att vi får gå en ny promenad med Daniela snart igen, och även klappa om Skrållan. Den söta lilla katten.

img_3783img_3782

Detta har ni läst 2016

Förut kunde jag kolla min bloggstatistik flera gånger dagligen. Nuförtiden håller jag inte så noggrann koll på statistiken, ibland såklart. Men det spelar helt enkelt ingen roll om där står 25 besökare eller 325 besökare, klart det är roligt då många läser och motivationen ökar. Men oavsett vad där står för siffror så  fortsätter jag ändå skriva vad jag vill och när jag vill. Däremot kollar jag lite oftare vilka inlägg som blivit mest lästa och på vilka vägar ni hittat fram till min blogg, av intressets skull. Intressant att se vad som lockar mer och vad som lockar mindre och vilka dörrar ni använder.

Mina tre mest lästa inlägg är dessa, varav två skrivna 2015 och ett skrivet 2016:

En lag för hur länge du får lämna hunden ensam

Jag hade hört en diskussion på Radio X3M angående ett lagförslag för hur länge du får lämna hunden ensam. I inlägget delar jag med mig av mina tankar och åsikter och ni var också aktiva med att kommentera saken.

Det absolut bästa nagellacket

I inlägget tipsar jag er om det som jag tycker är det bästa nagellacket, Avons nailwear pro+ och Avons Gel Finish nagellack. Jag har skrivit att de är enkla att lacka med, torkar snabbt, hållbara och förmånliga. Något jag fortfarande idag står fast vid. Sedan dess har jag införskaffat flera av dessa lack och tänker fortsätta använda de i framtiden också.

Nagellack (2)

Nästa gång tar vi bussen

Det här inlägget skrev jag endast för några dagar sedan, men ni var många som ville läsa om vår nervtestande tågresa. Försenade tåg, en djurvagn smockfull av icke djurägare och en konduktör som behövde hjälp på traven då det gällde att dela ut kompensation åt de som förtjänade det. Ni var flera som reagerade med Facebooks nya ”arg” smiley och tyckte som jag, att detta inte var okej.

Har du något inlägg som är ditt favorit-inlägg eller något du önskar att jag skulle skriva om?

Lucka 22 – 15 saker du inte visste om Hunden

Julkalender 4

I dagens lucka får du ta del av 15 fakta om hunden du troligen inte visste. Annorlunda, intressant, rolig, helt onödig och också lite lärorik fakta.

  1. Hundar har tre ögonlock, det tredje börjar i inre ögonvrån och rör sig i sidled utåt. Dess uppgift är att ta bort slem och skräp.
  2. Studier har visat att även hundar har olika dialekter och att de snappar upp hur matte/husse pratar och anpassar tonhöjden efter dem.
  3. Hunden har 220 miljoner luktceller, medan vi människor har ungefär fem miljoner.
  4. Hunden päls har inte bara en värmande funktion på vintern, utan isolerar också mot värme på sommaren, samt skyddar deras hud från solen.
  5. Du kan kolla hundens puls längst bak på magen.
  6. Hundens nos avtryck är lika unikt som våra fingeravtryck.
  7. Alla hundraser har 321 ben i sitt skelett.
  8. Hundens normala kroppstemperatur ligger mellan 37,5 – 39 grader.
  9. Hundar har bara svettkörtlar i tassarna, därför svettas de inte ens hälften så mycket som vi människor. De har istället ett sorts avsvalkningssystem i nosen och flåsar därför då de behöver svalka sig.
  10. En vuxen hund har 42 tänder, medan en valp har 28 tänder. En valp tappar oftast sina tänder mellan 4-6 månader.
  11. Hundar kan vara allergiska, precis som vi människor.
  12. Det finns en hundras som inte kan skälla, den heter Basenji.
  13. Hundar har inte lika bra mörkerseende som katter, men mycket bättre än oss människor.
  14. Hundar har samma sömncykel som oss människor, alltså växling mellan djupsömn och lättare drömsömn (REM-sömn).
  15. Det är vetenskapligt bevisat att hundar älskar sina människor, de reagerar starkt känslomässigt då de känner doften av människorna de lever med. Härligt va? ❤

Hoppas du hittade något du inte visste från förr. Hundar är fascinerade djur och det finns säkert mycket vi ännu inte vet om våra husdjur. Faktan är tagen härifrån, härifrånhärifrån och härifrån.

Lucka 21 – Videotips

Julkalender 4

I dagens lucka har jag letat fram några olika youtube klipp åt er. Dessa är bra att se på om du tänker skaffa hund, men också intressanta för dig som redan har en hund. De berättar bland annat om vad du skall tänka på då du skaffar hund, hur du klipper hundens klor, hur du borstar hundens tänder och hur du tar bort fästingar från hunden. Du kanske inte hinner, vill eller tycker att du är i behov av alla videoklippen nu. Men lägg det här inlägget på minnet, så kan du lätt ta fram det vid behov. Klippen stämmer ganska långt in på vad jag själv tycker och tänker. Se och lär!

VALPSKOLA i Nyhetsmorgon

AGRIA har många bra videoklipp angående hundens skötsel