Den elfte varje månad

Den elfte varje månad är en känslomässigt tung dag för mig. Den elfte oktober 2015 är en kväll jag fortfarande bär med mig färskt i minnet. En del av mig är glad att jag minns allting så bra, medan en del helst vill radera allting.

Såhär fyra månader senare håller jag fortfarande på att bearbeta sorgen. Jag har nu övergått i något stadie där jag är mera arg än ledsen. Arg över att hon togs ifrån oss, arg över att jag inget kunde göra, arg över att hon inte kunde finnas med oss för evigt. Det finns kvällar jag fortfarande fäller tårar för henne och känner mig förtvivlad av saknad. Kvällar då känslorna svämmar över.

Jag kan fortfarande inte förstå att jag aldrig får se henne mer. Aldrig. ALDRIG! Hur är det ens möjligt? Tanken gör mig arg. Vem har rätt att bestämma att jag aldrig får se henne mera. Det är inte rättvist. Så känns det. Orättvist.

Jag tänker på henne hela tiden. Jag ler åt våra fina minnen. Jag kramar henne i mina drömmar. Jag saknar henne. Jag saknar henne så. Och det finns absolut ingenting som gör den saknaden lättare. Ingenting. Givetvis är jag otroligt tacksam över att vi fick ha henne i våra liv så länge som vi fick. Men det gör det inte lättare överhuvudtaget. Inte alls.

IMG_1887

Annonser

En reaktion på ”Den elfte varje månad

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s