Vi är hemma igen

Första natten hemma efter operationen har gått riktigt bra. Fram till ca. 01.00 sov Bianca väldigt lugnt och skönt, så även jag. Sedan blev det lite gnyas en stund, sedan sov vi igen en stund, gnydde lite igen.. Och sådär gick det fram till en 05.00. Då steg vi upp och gav henne värkmedicin och antibiotika. Åt lite mat, satt lite i famnen och nu sover hon igen. Fast hon gnydde lite var det inte desto värre, det var mest plastkragen som bekymrade henne. Men som matte är man själv lite orolig och får inte riktigt sömn under omständigheter som dessa. I alla fall inte jag, vid varje lilla ljud måste jag kika ner i buren vid fotändan och kolla läget.

Själva operationen gick också bra, kliniken och personalen i Animagi i Seinäjoki kändes trevliga och kunniga. Det kändes tryggt att lämna henne i deras händer. Hon somnade väldigt snabbt i min famn, var efter de tog hand om henne. Tre timmar senare hämtade vi en väldigt trött Bianca med tungan hängandes ute ur mun. Hon sov i min famn hela vägen hem till Vasa och sov ännu hela kvällen här hemma. Lite fundersam är hon över platskragen hon har och vill egentligen inte alls stöda på benen ännu. Hon har stödbandage på båda benen nu i fyra veckor. Hon sitter, ligger och ålar sig fram i buren. Förhoppningsvis vill hon stöda på benen snart, så att hon klarar av att göra sina behov själv. Hon fick klartecken av veterinären att få gå redan igår kväll, men det ville hon som sagt inte. Vi tar det lugnt och försiktigt och en dag i taget. Hon vilar i buren och får sitta i famnen där i mellan.IMG_0382

Ni får nöja er med gamla bilder av henne nu tills jag knäppt nya.

Jag är väldigt positivt överraskad så här långt i processen och är mera hoppfull än jag var innan operationen. Eller kanske inte hoppfull, men det känns lättare och som att vi nog skall klara detta utan vidare bekymmer. Bianca börjar sakta mak bli sig själv igen och bara hon accepterar att stöda på benen blir det nog ännu lättare.

Nu är klockan bara 07.00 och både hundar och mattar har redan ätit frukost här. Bianca sover nu, det kanske vi också borde göra. Det kommer att bli långa veckor, dagar och nätter framöver.  Vi kämpar vidare. 

Annonser

4 reaktioner på ”Vi är hemma igen

  1. ❤ Diiva har också tyckt att det där med kragen är så jobbigt (efter steriliseringen, och efter att hon blivit biten av en annan hund och såret måste opereras). Det svåraste för henne var att det inte gick att snusa på marken som vanligt, hur ska man då kunna bestämma sig för var det är lämpligt att markera eller att uträtta sina behov ❤ Sköt om er, det blir bra, ska vi tro!

    1. Usch vad hemskt att hon blivit biten av en annan hund 😦 Det var inte alls kul kan jag tänka mig. Hoppas hon mår bra idag i alla fall! 🙂 Men ja, kragen är lite knepig för vissa hundar. Bianca har den nu endast nattetid, eftersom jag är hemma dagtid och vaktar henne. Det går bättre och bättre det också, de vänjer sig 🙂

  2. Vilka kämpiga dagar du haft, tårarna rinner åt mig då jag läser dina inlägg. Skönt att ni har operationen undan, och håller tummar och tår att Bianca blir helt återställd och ni får återgå till en normal vardag 🙂

    1. Tack, Hanna 🙂 Visst har det varit lite kämpigt och tårar har runnit här med. Att ha sin hund sjuk skär i matte-hjärtat. Men nu såhär några dagar efter operationen känns allting bättre och jag tror med största sannolikhet att hon kommer att bli helt återställd 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s